Ekonomi & juridik | Ekonomiexperten

Får Eva något efter Bengt?

Ylva Yngveson
Publicerad 2016-08-01

Intresset för efterlevandepensioner verkar vara stort. Efter att jag skrev om det här i nummer tre, har många läsare hört av sig och bland annat önskat en bredare bild.

Denna fråga är viktig och ibland besvärlig att reda ut. Pensionsavtal skiljer sig åt och har ändrats under årens lopp. Därför vill jag betona vikten av att ta reda på vad som gäller den egna situationen. Här kan jag bara ge en hint om hur det kan se ut.
Först vill jag förtydliga hur sammanräkningen av pensioner görs för att beräkna änkepension för kvinnor födda 1930 och senare. Det är inte hela makens tilläggspension man tar med, utan 40 procent av den, det belopp som änkepension högst kan uppgå till.

Det är inte självklart att det blir någon efterlevandepension.

Vi utgår från ett tänkt exempel. Säg att Eva är 78 år och gift med Bengt, 79 år. Bengt är den som först går bort. Han hade jobbat som privatanställd tjänsteman och tillhörde ITP-avtalet med förmånsbestämd pension. De var gifta sedan unga år. De skydd Eva eventuellt kan få del av är änkepension och familjepension (ITP) samt utbetalning via återbetalningsskydd i ITPK och efterlevandeskydd i privat pensionssparande.
Änkepensionen prövas mot hennes egen pension. Bengts tilläggspension var 17 000 kronor, Evas 11 000 kronor. 40 procent av Bengts pension blir 6 800 kronor. Eva kan få änkepension om hennes egen pension är mindre än hälften av det sammanlagda beloppet (det vill säga hennes pension plus 40 procent av hans). Hälften av det blir 8 900 kronor, vilket är mindre än 11 000. Alltså blir det ingen änkepension. Eftersom Eva är äldre än 65 år kan hon inte heller få omställningspension, det statliga skydd som kom efter änkepensionen. Den gäller bara yngre än 65 år. Hade hon varit född 1929 eller tidigare hade hon fått hel änkepension. Den betalas ut livsvarigt, men upphör om änkan gifter om sig.

Familjepension finns för efterlevande till dem som tillhört ITP-avtalet och andra, liknande avtal. Men det krävs lite högre lön och gäller bara förmånsbestämd pension och gifta par. Även för statligt anställda finns den förmånen, men den kan reduceras om den efterlevande har garanti-pension. Familjepension utgör i princip hälften av den avlidnes pension. Säg att Bengt hade 12 000 kronor i tjänstepension. Eva får då hälften av den eftersom de var gifta, 6 000 kronor. Den betalas ut livsvarigt.
Om det fortfarande finns pengar kvar i premiebestämd tjänstepension och Bengt valt att ha långt återbetalningsskydd kan en utbetalning bli aktuell härifrån, en viss tid.

För privata pensionsförsäkringar finns efterlevandeskydd om man valt det. De är också tidsbegränsade. Har man IPS, Individuellt pensionssparande i bank, och det finns kapital kvar tillfaller beloppet förmånstagaren genom månadsutbetalningar. Finns ingen förmånstagare sker en engångsutbetalning till dödsboet, efter avdrag för skatt.
Skulle Eva ha garantipension som en del av sin allmänna pension kommer den att bli lite högre eftersom den är olika stor för gifta och ogifta. Det kanske blir någon eller några hundralappar. Som mest handlar det om drygt 800 kronor per månad. Hon kan också undersöka möjligheten att få bostadstillägg.
Som synes är det inte självklart att det blir någon efterlevandepension, till exempel för yngre pensionärer, för sambor eller efter den som inte haft hög inkomst. Det finns också krav som ska uppfyllas, till exempel på när man gifte sig och hur länge man varit gift. Skyddet som pensionär kan med andra ord vara rätt begränsat. Det är bra att kolla hur det ser ut. Gör det i god tid.

Ylva Yngveson
Publicerad 2016-08-01
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.