Ja, man kan förebygga demens!
Hälsa & medicin
Foto Coloutbox

Ja, man kan förebygga demens!

Ingmar Skoog
Publicerad 2020-02-12

När jag började forska på demenssjukdomar för 35 år sedan var de ingen som trodde att man kunde förebygga dem. Nu vet vi att det finns många riskfaktorer som kan påverkas. Ett exempel på att omgivningsfaktorer har betydelse är att förekomsten av demens förändrats över tid.
I H70-studierna i Göteborg hade 30 procent av 85-åringarna en demenssjukdom 1985-86. När vi undersökte nya 85-åringar 2008-10 och 2015-16 hade förekomsten minskat till 22 procent. Också nyinsjuknande i demens efter 85 års ålder minskade dramatiskt.
En av de viktigaste orsakerna till den minskade demensförekomsten var att utbildningsnivån hade ökat i befolkningen. Detta innebär att något man gjort under sina första 20 år påverkar risken 60-70 år senare.

Teorin är att utbildning leder till att man får en ökad kognitiv reserv.

Sambandet mellan utbildningsnivå och demensrisk hittar man i studier över hela världen, också i låg- och mellaninkomstländer. Teorin är att utbildning leder till att man får en ökad kognitiv reserv. Detta innebär att man tål mer skador i hjärnan innan man får symtom.
Högre utbildning har också betydelse för risken att insjukna i andra sjukdomar, som hjärtkärlsjukdomar. Det har också betydelse för hur länge man lever och hur länge man har ett friskt åldrande.
Vi har också sett att utbildningsnivån de första 20 åren i livet till och med påverkar den intellektuella nivån hos 97-åringar. Att öka utbildningsnivån i ett land är alltså ett av de bästa sätten att förebygga sjukdom.
Utbildningsnivån har ett starkt samband med socioekonomisk status. Trots det verkar dessa två faktorer ha effekt oberoende av varandra.
Åldrandet är alltså inte rättvist.

Det som är bra för hjärtat är också bra för hjärnan.

Är det då försent att göra något när man fyllt 70? Antagligen inte. Flera studier visar att man kan få effekt av att träna hjärnan när man blivit äldre. Att hålla igång hjärnan genom att till exempel läsa, lyssna på musik eller lösa korsord verkar kunna minska risken för demens eller göra att man får sjukdomen senare.
En annan viktig faktor som minskar risken för demens är fysisk träning. Det har också betydelse för att bibehålla muskelmassan när man blir äldre, samtidigt som det minskar risken för hjärtkärlsjukdomar.
Det som är bra för hjärtat är också bra för hjärnan. Flera hjärtkärlsjukdomar som stroke, högt blodtryck, höga kolesterolnivåer, diabetes och hjärtflimmer ökar risken för demens. Flera av dessa sjukdomar kan gå utan symtom. Det är därför viktigt att man regelbundet kontrollerar sig på sin vårdcentral.

Det är också bra att se till att man sover 7-8 timmar per natt.

En god nyhet är att flera hjärtkärlsjukdomar verkar minska i befolkningen. En orsak till den lägre förekomsten av demens hos 85-åringar var att risken för demens efter stroke hade minskat. Detta berodde antagligen på att man har en bättre behandling av stroke idag och på den högre kognitiva reserven i senare generationer av äldre. En annan viktig orsak till den minskade demensförekomsten var att blodtrycket i befolkningen gått ner.
Vad vi äter har också betydelse. En diet med mycket gröna grönsaker och fisk, en så kallad medelhavsdiet, verkar vara nyttigt inte bara för demens utan också för andra sjukdomar. Det är också bra att se till att man sover 7-8 timmar per natt.
Om man nu följer de här råden, är man då garanterad att inte få demens? Eller tvärtom, om man har olika riskfaktorer, innebär det att man är dömd att få demens eller andra sjukdomar?

Det man kan göra är alltså att minska sin individuella risk.

Svaret är nej på bägge frågorna. Jag brukar ta liknelsen med livets lotteri. Antag att vi föds med 500 vinstlotter och 500 nitlotter. Så börjar man röka och får 100 nitlotter. Så kanske man börjar träna och får 30 vinstlotter, man börjar äta nyttig mat och får 30 vinstlotter till, att träna hjärnan ger 20 vinstlotter och så vidare.
Sedan kanske man har gjort allting rätt men får ändå en nitlott, eller tvärtom gjort allt fel och får en vinstlott.
Det man kan göra är alltså att minska sin individuella risk. Oavsett det får man oftast en ganska snabb belöning genom att man mår bättre av att träna och äta rätt. Och det är ju inte så dåligt.

Ingmar Skoog
Publicerad 2020-02-12
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2015 Senioren - När insidan räknas