Staten ställer höga krav på anhöriga vid dödsfall, trots bristande stöd och svår lagstiftning. Det kritiserar Riksrevisionen i en ny granskning. Det skriver Seniorens ekonomiexpert Annika Creutzer.
Det ställs stora krav på vanliga medborgare när det gäller att hantera ett dödsbo. Och stödet från samhället och föråldrad lagstiftning gör det inte lättare. Det slår Riksrevisionen fast i en färsk rapport där statliga myndigheters insatser granskats.
De flesta människor kommer att behöva hantera ett dödsbo någon gång i livet. Det är en ”medborgarnära företeelse” som Riksrevisionen kallar det och det kan få stora ekonomiska konsekvenser om de statliga insatserna brister. Därför har Skatteverkets, Kammarkollegiets och tingsrätternas arbete granskats.
Överlag fungerar det bra, men ofta ställs alltför stora krav på enskilda människor, menar revisionen. De ska klara av att utreda, förvalta och skifta dödsboet vilket inte alltid är så lätt. Dessutom är regelverken gamla och i stora delar svåra för dödsbodelägarna att förstå. ”Regelverkens utformning utgår från att dödsbodelägare har juridisk kompetens inom området medan dödsbodelägare i realiteten är privatpersoner utan närmare kunskap eller erfarenhet av dödsbohantering. ”
En kritik gäller Skatteverkets långa handläggningstider för bouppteckningar. Pandemin påverkade men köerna har fortsatt att vara långa. Myndigheten är dålig på att anpassa verksamheten efter sin egen mycket noggranna statistik över förväntade dödsfall. Dessutom borde en bouppteckning kunna lämnas in elektroniskt. Det skulle minska risken för enkla fel, vilka förlänger handläggningstiden.
När arvtagarna inte kommer överens kan tingsrätten utse en boutredningsman. Ofta fungerar det bra men om det behövs särskild kompentens kan det bli problem. Tingsrätten har inte tillräcklig kunskap om personerna på listan, utan det faller på dem som vänt sig till tingsrätten att kontrollera och bedöma kunskaperna. Riksrevisionen slår också fast att det i dag ”saknas en samlad bild av hur boutredningsmän generellt utför sina uppdrag, hur lång tid uppdragen tar och vilka ersättningsnivåer som betalas ut”. (Kostnaden fördelas proportionerligt mellan arvtagarna efter andel i dödsboet.)
Den tredje myndigheten är Kammarkollegiet som vanligtvis kommer in i bilden när det inte finns några dödsbodelägare. Kollegiet utser en god man för dödsboet och ska också kontrollera arbetet. Men Riksrevisionen konstaterar att det är bara ett fåtal personer som får dessa uppdrag. Kontrollen av dem är inte effektiv och det är bara en begränsad kontroll av tidsåtgången. (Ersättningarna minskar det belopp som tillfaller Allmänna arvsfonden.)
Det saknas också en tillräcklig reglering vid köp av tjänster som innefattar att utreda, förvalta och skifta dödsbo menar Riksrevisionen och pekar ut regeringen som ansvarig för att åtgärda detta. Dagens reglering ”värnar inte i tillräcklig utsträckning dödsbodelägarnas och borgenärernas rättigheter och intressen vid köp av sådana tjänster”. Möjligheten att klaga å dödsboets vägnar och få sin sak prövad till en rimlig kostnad saknas också enligt utredarna.
I Riksrevisionens rapport finnas en lista med förslag till åtgärder. Nu återstår att se hur förslagen blir till verklighet och till nytta för oss alla.
Tips!
Hela rapporten finns på riksrevisionen.se, RiR 2025:23.
Nya arvsregler på gång
Just nu är utredningen om arv och testamente (SOU 2025:91) ute på remiss fram till 15 januari 2026. Vilka av förslagen som blir verklighet blir klart när remissinstanserna sagt sitt och regeringen lagt sina förslag. De kan införas tidigast 1 januari 2027.
I utredningen föreslås bland annat ett frivilligt testamentsregister förvaltat av Skatteverket och en möjlighet att skriva testamente digitalt via en säker statlig tjänst. Där föreslås också ett stärkt skydd för efterlevande sambo.
Sambopar ska kunna skriva testamente som gör att gemensamma barn får vänta på sitt arv till båda föräldrarna avlidit. Utredarna lämnar frågan öppen om kusiner ska ingå i arvsordningen (3:e klassen). I dag krävs att de omnämns i testamentet.
Annika Creutzer är Seniorens ekonomiexpert och privatekonomisk journalist.
