Ingmar Skoog är Seniorens expert på seniorhälsa och har forskat om åldrande i fyra decennier. Han leder Centrum för Åldrande och Hälsa, AgeCap, vid Göteborgs universitet. Här skriver han om vaskulär demens och hur det går att förebygga.
Jag har tidigare skrivit om att Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Vilken demenssjukdom är då näst vanligast? De flesta anser att det är vaskulär demens, som orsakas av kärlsjukdomar i hjärnan. Liksom Alzheimers sjukdom blir vaskulär demens vanligare med stigande ålder och ofta ser man de två sjukdomarna samtidigt, särskilt efter 80 års ålder. Min första artikel som forskare handlade om att vaskulär demens var vanligare än man tidigare trott, vilket väckte stor uppmärksamhet på sin tid. Bland 85-åringar var det lika vanligt som Alzheimers sjukdom, ett stöd för den gamla folkliga benämningen på demens, åderförkalkning.
Vaskulär demens är egentligen inte en sjukdom utan flera olika kärlsjukdomar som orsakar demens genom att strypa blodtillförseln till nervcellerna så att de dör eller skadas. De vanligaste av dessa tillstånd är stroke och vitsubstansskador.
Det är därför viktigt att behandla högt blodtryck.
Stroke orsakas av att man får stora eller små infarkter i hjärnan på grund av att man har åderförkalkning i kärlen som antingen hindrar blodet att komma fram eller att små fragment av åderförkalkningen lossnar och täpper till kärlen. Stroke kan också orsakas av hjärtsjukdom, till exempel förmaksflimmer, som gör att blod i hjärtat klumpar ihop sig och skickas iväg som så kallade embolier mot hjärnans kärl där de fastnar och hindrar blodflödet till nervcellerna, vilket leder till infarkter. Typiska symtom på stroke är förlamning, kraftlöshet eller känselbortfall på ena sidan av kroppen eller plötsliga svårigheter att tala, afasi. Om man får sådana symtom ska man söka sjukvård akut.
Många människor har dock infarkter utan att det ger märkbara symtom. Riskfaktorer för stroke är högt blodtryck, förmaksflimmer, diabetes, rökning, låg fysisk aktivitet och höga kolesterolvärden. Insjuknandet i stroke, liksom risken för demens efter stroke, har minskat i västvärlden under de senaste årtiondena, vilket gjort att förekomsten av vaskulär demens också minskat.
Orsakerna till detta är flera, till exempel bättre behandling av stroke och att man förebygger stroke genom att behandla högt blodtryck och förmaksflimmer.
Den vita substansen i hjärnan består av myelin, som omger nervtrådarna. Vitsubstansskador uppkommer när blodflödet till den vita substansen i hjärnan hämmas av att blodkärlens väggar förtjockas så mycket att blodet inte kommer fram till den vita substansen, som då skadas.
Vitsubstansskador, som också kallas småkärlssjuka, är mycket vanligt och finns hos mer än hälften av friska personer över 80 år när man gör undersökningar av hjärnan.
Man har funnit att förekomst av vitsubstansskador ökar risken för demens, depression, stroke, urininkontinens, gångsvårigheter, fall och höftfrakturer. Man har idag ingen behandling för vitsubstansskador, men den största riskfaktorn är högt blodtryck. Det är därför viktigt att behandla högt blodtryck när man hittar dessa förändringar och för att hindra att de uppkommer överhuvudtaget.
Det är också viktigt att man upptäcker och behandlar eventuella andra sjukdomar som kan skada kärlen, till exempel diabetes eller höga kolesterolvärden.
Vaskulär demens är alltså en demenssjukdom som går att förebygga genom att minska risken för kärlsjukdom. Det gör man genom att motionera, undvika övervikt, och att inte röka. Det är också viktigt att regelbundet kontrollera sitt blodtryck, sitt blodsocker och sina kolesterolnivåer. Man bör också kontrollera att man inte har förmaksflimmer som ofta går oupptäckt.
