Räddade synen i elfte timmen
Hälsa & medicin | Tema kroppen
Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Räddade synen i elfte timmen

Kristina Falk hade tur i oturen. Hon väntade egentligen för länge men klarade synen ändå. Att drabbas av att näthinnan lossnar var en chock, säger hon.

Jan Arleij
Publicerad 2021-09-25

Lördagsmorgonen den 6 februari såg Kristina Falk plötsligt vita blixtar och dansande svarta trådar framför sitt vänstra öga. Synen blev också en aning suddig. Det gjorde inte ont och några andra symtom hade hon inte.
– Jag tänkte att något måste ha hänt dagen innan då jag fick ögonfransarna färgade på en salong. Jag hade väl fått in något i ögat, berättar Kristina som försökte tvätta rent med ögonsköljmedel.
Men det hjälpte inte. Hon googlade fram att svarta flugor eller flytande trådar i synfältet kan bero på så kallade grumlingar. De kan vara störande men är ofarliga och försvinner så småningom.
Saken fick bero.
Grumlingarna beror på en ofarlig och naturlig skrumpning av ögats glaskropp, oftast efter 50 års ålder. När glaskroppen sjunker ihop, så kallad glaskroppsavlossning, släpper den från näthinnan. Det känns inte alls och de flesta märker inte ens när det sker.
Ljusblixtarna som kan uppstå i synfältet beror på att den lossnande glaskroppen drar i näthinnan som så att säga tror att ljus kommer in.
– Jag tänkte inte närmare på saken, men beställde ändå tid på vårdcentralen i ett helt annat ärende. Det hade gått drygt två veckor och synen var fortfarande lite suddig. Det hade också kommit upp som en skugga i nedre delen av synfältet, så jag passade på att fråga.
Husläkaren skrev direkt en remiss till en ögonläkare som tog emot Kristina påföljande dag.
Nu väntade en chock.
– De gjorde en noggrann undersökning, varpå läkaren såg allvarligt på mig och sa att jag hade drabbats av en näthinneavlossning.
– De sa att sådant måste opereras och att om näthinnan hinner lossna från gula fläcken riskerar jag att bli blind.

Nu kan Kristina Falk slappna av igen. Akutoperationen gick bra. Foto: Margareta Bloom Sandebäck.

 

Kristina instruerades att där och då luta huvudet åt höger och omedelbart ta sig till S:t Eriks ögonsjukhus.
Kristina återvände till sin man som väntade i bilen. Gråtande och uppskrämd förklarade hon vad som hänt.
På S:t Eriks ögonsjukhus gjordes ytterligare noggranna undersökningar av två läkare.
Allt går nu slag i slag. Det som gör att operationen måste ske akut är den svarta rullgardin som kapar alltmer av Kristinas synfält. Ser man en sådan rullgardin framför ögat är det bråttom. I takt med att näthinnan lossnar blir synfältet alltmer svart. Synen går förlorad.
Kirurgen Manoj Kakar bekräftar att operation är nödvändig. Kristina måste läggas in för att opereras tidigt nästa dag. Diagnos på läkarspråk: Retinalavlossning med retinalt hål.
– Klockan var ett på eftermiddagen när jag fick en säng och ett rum. För att minska omfattningen på och stabilisera avlossningen instruerades jag att ligga ner på höger sida tills det var dags för operation nästa dag.
– Det var väldigt många tankar som hann gå genom mitt huvud under den dagen och natten. Jag kunde inte få i mig något att äta.
Vad tänkte du?
– Från allt ifrån om man alls kommer att vakna upp igen till om operationen ska misslyckas så att jag blir blind. Hur blir mitt liv då? Och kommer jag att få det på andra ögat… då kan jag ju bli helt blind! Det kändes fruktansvärt.

Jag kunde läsa tidningen utan läsglasögon.

Tidigt nästa morgon kommer Manoj Kakar in till Kristina och säger att han kommer att operera henne på förmiddagen.
– Han utstrålar lugn och professionalism vilket får mig att känna mig något mindre skärrad.
Ett par timmar senare blir Kristina sövd och den halvtimmeslånga operationen kan börja. Glaskroppen klipps och aspireras, hålen laserbehandlas och därefter injiceras en gasbubbla för att stödja näthinna under läkningsprocessen. Operationen lyckas.
Kristina får stanna en natt till för observation med bandage om ögat.
– Den här gången skulle jag ligga på vänster sida så mycket som möjligt för att skapa ett tryck mot den sida där näthinnan sitter fast.

När näthinnan lossnar

 

Bilden visar hur glaskroppen sjunker ihop och drar loss näthinnan från åderhinnan. Ett hål uppstår. Vätska inifrån ögat kommer sedan ut genom hålet och lossar alltmer av näthinnan. Illustration kari c. torverud cmi.

 

  • Det börjar med en så kallad glaskroppsavlossning som orsakar hål på näthinnan. Hålen kan vara knappnålsstora upp till några millimeter.
  • Vätska inifrån ögat tar sig sedan genom hålet i näthinnan och tränger sig in mellan näthinnan och åderhinnan som syresätter näthinnan. Om näthinnan släpper helt från gula fläcken, där synnerven går in i hjärnan blir man blind.
  • För att hejda processen krävs snabb behandling.

 

  • 1 av 7 500 drabbas – alltså cirka 1 500 personer varje år i Sverige.
  • Sedan mitten på 80-talet har man kunnat behandla de flesta typer av avlossning med hjälp av glaskroppskirurgi, så kallad vitrektomi.
  • Cirka 85 procent av alla avlossningar klaras med en operation.
Dölj faktaruta

När bandaget tas av uppfattar hon ljus och mörker men inget detaljseende. Ingen smärta eller värk, men heller ingen synskärpa. Hon får åka hem, med order om att vara i stillhet förutom försiktiga promenader.
– Ögat kändes liksom lite mindre och hängde en aning men efter några dagar blev det som vanligt igen, berättar Kristina som fick efterbehandla med antibakteriella ögondroppar.
Efter två veckor var det återbesök hos Manoj Kakar.
– Allt hade läkt bra, gasbubblan hade försvunnit successivt och nu såg jag bra igen. Det kändes som ett mirakel! Jag kan fortfarande se små prickar ibland och lite flimmer, men det kan jag stå ut med bara jag får ha synen kvar.

Återstår att så småningom åtgärda en gråstarr som ofta blir följden av en näthinneavlossning.
– Plötsligt märkte jag att jag kunde läsa tidningen utan läsglasögon samtidigt som jag såg sämre på långt håll. Manoj Kakar förklarade att det beror på gråstarren efter operationen.
– Det kändes ju inte så roligt men ’det ordnar vi också’ sa han som att det inte var något att oroa sig för.
Kristina Falk känner tillförsikt.
– Jag hoppas att det också kommer att gå bra. Jag är så otroligt tacksam över den proffsiga vård jag fått med tanke på hur hårt påfrestad hälso- och sjukvården är nu under pandemin.

Text Jan Arleij
Foto Margareta Bloom Sandebäck

Jan Arleij
Publicerad 2021-09-25
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2015 Senioren - När insidan räknas