Höga kusten – ett av våra svenska världsarv
Slottsdalsskrevan och Högakustenbron.
Reportage | Resa

Höga kusten – ett av våra svenska världsarv

Höga kusten är Sveriges mest dramatiska kuststräcka. Landhöjningen har skapat branta berg med en hel skärgård utanför. Här fyller man lätt en semestervecka med vandring, toppturer, rara fiskelägen, öluffning – och kanske en surströmmingsfest.

Tidningen Senioren
Publicerad 2021-05-13

Nio millimeter, det låter inte så mycket. Men där vi nu befinner oss är nio millimeter per år detsamma som världens snabbaste landhöjning. Vid millennieskiftet, när Höga kusten av FN-organet Unesco utsågs till världsarv, var toppen på det 295 meter höga Skuleberget nästan 20 centimeter lägre än i dag och sen 1900-talets början har berget rest sig över en meter.
Det är den dramatiska landhöjningen sen istidens slut för 10 000 år sen som gjort att Höga kusten i Ångermanland fått världsarvsstatus och blivit en turistmagnet som lockar med sagolik natur och ett rikt kulturarv.
Men det är knappast det vi tänker på när vi står vid bergets fot, ett stenkast från den brusande E4an och blickar upp mot Skulebergets topp. Iförda klättersele och skor som ska ge extra bra grepp mot berget är det meningen att vi ska ta oss upp till toppen längs en av bergets fyra Via ferrata-leder. Via ferrata är en italiensk term för klätterleder där möjligheten att ta sig fram underlättats genom dragning av vajer att säkra sig i och ibland också konstgjorda steg och grepp.

Klättrare på Skuldeberget.

 Den äldsta klättraren vi haft var närmare 80 år.

I Dolomiterna har sådana leder byggts sen Första världskriget, men Skuleberget var först i Sverige. Vi chansar inte utan väljer den minst svåra rutten – med klätterledernas skapare Tero Libells trygga ord ringande i öronen:
– Den äldsta klättraren vi haft var närmare 80 år. Men det kommer en del kaxiga som envisas med att välja en led som är för svår för dem, även om vi avråder. Och då kan det hända att vi får klättra upp och lugna och stödja när de inte fixar det.
Men med normal ork och inte för kraftig svindel klarar man den här klättringen till toppen. Och efter 1,5 timme, med kvällsolen lysande på kustlinjen och alla öar utanför, står vi högst upp på Skuleberget, inte så lite stolta och ganska möra i ben och armar.
En betydligt mindre äventyrlig naturupplevelse väntar nästa dag. Längs Höga kusten slingrar en 13 mil lång vandringsled. Vi ska bara gå den mest spektakulära sträckan genom Skuleskogens nationalpark till den mytomspunna Slåttdalsskrevan – 200 meter lång, men bara 7 meter bred och inramad av 30 meter höga lodräta klippväggar.

I Nordingråtrakten finns det gott om mysiga fiskelägen.

Slåttdalsskrevan

Från den södra infarten tar det oss en timme genom fin skog med flera klapperstensfält upp till Slåttdalsskrevan. De runda klapperstenarna är ännu ett bevis för landhöjningen. Trots att de ligger mer än hundra meter ovan havet nöttes dessa stenar förr på en havsstrand. Sista biten av vandringen går i rätt tuff blockterräng och vi njuter sen av en välförtjänt fikapaus med sagolik havsutsikt.
En av öarna vi ser heter Mjältön och är Sveriges högsta ö. Ändå låg den 236 meter höga för tusentals år sen långt under havsytan. En annan ö vi ser är Ulvön, som blev centrum för fisket redan på medeltiden. Surströmmingen kom snart att bli en viktig produkt. Och på slutet av 1800-talet började den aromatiskt doftande fisken fyllas på plåtburkar och kunde därmed säljas landet runt. Röda ulven blev öns mest kända varumärke, men produceras nu på fastlandet. I dag finns bara en liten producent kvar på ön, Ruben Madsen med varumärkena Ulvöprinsen och Erik den röde. Han ordnar också surströmmingsskivor i fiskeläget Ulvöhamn, där sjöbodar och röda trähus med vita knutar trängs som skydd för vädrets makter. Under våra två dagar på ön bjuder vädergudarna dock på sol, så det bli både svalt havsdopp och betydligt varmare i Ulvö hotells pool.
Även här finns en topp att bestiga, krönt av den forna lotsutkiken. Det gamla kapellet är en pärla med underbara målningar. Det finns också ett fint litet båtmuseum där öns historia skildras. Men skönast är att bara flanera på stigarna mellan husen och njuta av öns utmärkta matutbud.

Seniorguide Höga kusten

Resa dit: Kör man på utan stopp tar det drygt fem timmar från Stockholm till Höga kusten. Men stressa inte – det finns flera fina stopp på vägen.
Resa runt: Bil är enklast om man vill göra många stopp. Nöjer man sig med sevärdheterna längs E4an plus en skärgårdstur fungerar buss fint. För vandrare lockar Höga kusten-leden som tar 5 – 7 dagar att gå, men de flesta gör bara dagsturer.
Bästa tiden: Maj – september.
Passar för: Natur-, kultur-, historie- och matintresserade.
Seniorvänligt: Höga kusten är kuperad, men man måste ju inte bestiga bergstopparna, så trakten passar de flesta och går fint att njuta av även för rörelsehindrade.
Seniortips: Fem höjdare till längs Höga kusten:
1 Storsands havsbad i Norrfälls-
viken där man får bada näck på den kilometerlånga sandstranden. www.hogakusten.com/sv/storsands-havsbad
2 Rotsidans naturreservat, söder om det fina fiskeläget Bönhamn, med släta stenhällar och fält av klotformade stenar precis vid havet.
www.höga-kusten.se/natur/rotsidan/
3 Ön Högbonden med en av Sveriges mest dramatiskt belägna fyrar på toppen av ett stup 70 meter över havet. hogbondenfyr.se
4 Allkonstverket och museet Mannaminne utanför Nordingrå i hjärtat av Höga kusten. mannaminne.se
5 Konstprojektet Arknat med en rad designkonstruktioner på natursköna platser längs kusten. arknat.com
Mer information:
www.hogakusten.com är en utmärkt samlingssida där man hittar inspiration, information och tips om det mesta i trakten. På varldsarvethogakusten.se kan man lära mer om varför området blivit världsarv och om landhöjningen.

Dölj faktaruta

Högakustenbron

Högakustenbron har blivit en symbol för hela Höga kusten. Med sina 1 800 meter var den vid invigningen 1997 världens nionde längsta hängbro. Innan den stod klar gick E4an längre in i landet och korsade Ångermanälven via Sandöbron i Lunde. För den som kan sin 1900-talshistoria klingar det namnet bekant: Det var här som militären i maj 1931 sköt ihjäl fem människor under en strejkdemonstration. Händelsen uppmärksammas med fint monument och ett litet museum om Ådalen 31 – den enda gången i modern tid som militären skjutit ihjäl civila i Sverige.
Vi fikar vid brofästet – på det K-märkta konditoriet Wästerlunds med 50-talsinredningen intakt.
– Varsin kanelbulle och kaffe tack, beställer mitt ressällskap medan jag sneglar ut på den klassiska ljusskylten med en konditor med tårta i ena handen och blå kaffepanna i den andra.
Sandöbron har också en dramatisk historia. När den nästan stod klar rasade bron den 31 augusti 1939 och 18 arbetare dog – en händelse som omedelbart hamnade i skuggan av en långt större katastrof – Andra världskriget, som inleddes dagen efter.
Efter krigsslutet 1945 inleddes Kalla kriget. Och ur det föddes flera superhemliga svenska fästningar, som den stora Hemsö fästning på en ö vid Ångermanälvens utlopp norr om Härnösand. Här har entreprenören Christer Sefbom skapat publikmagneten The cold war experience:
– Jag har ingen militärbakgrund alls, konstaterar han.
Kanske var det just därför han såg hur spännande den nedlagda fästningen kunde bli som besöksmål. Vi följer med en guide ner i underjorden där hundratals kustartillerister förr levde i atombombsäkra bergrum. Vi får se officersmässen där det vankades punsch till torsdagens ärtsoppa, ännu välfyllda mobiliseringsförråd, datoriserade eldledningscentraler, anti-kemvapenduschar och hela fältsjukhus. vilken tur att vi haft fred i 200 år.

Text och foto Johan Öberg

Tidningen Senioren
Publicerad 2021-05-13
senioren-nr-3
Artikeln är hämtad ur Senioren nummer 3 / 2021. Missa inget innehåll - bli medlem i SPF Seniorerna och få Senioren kostnadsfritt eller starta en prenumeration på Senioren.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas