Se & läs

Två böcker om att åldras

Publicerad 2009-08-20

alt

Den första heter After eighty – på gott och ontoch är skriven av Kajsa Telander, 89 år och en gång journalist och förlagsredaktör hos olika Bonnierförlag. Hon ger i boken inblickar och utblickar från de äldres liv i nuet och dået. Hon beskriver hur ordet gammal är besmittat från den tid då man var gammal och ful och värkbruten och nedvärderad vid femtio. Numera kan vi hålla oss friska och alerta upp i åttiosåldern och ordet gammal borde få en helt annan klang.
 

Hon beskriver målande hur vi är packade med levt liv. Vår erfarenhet är som en inre trädgård med ett virrvarr av stigar, moras och vackra vyer. Hon surar över alla ”som klappar henne på huvudet och pratar in i ansiktet på henne som om hon har svårt att fatta, på alla dessa förbaskat unga och aktiva som ger sig på att försöka definiera livet för henne, hur allting är och ska vara. Men vad vet de om hur det är i 80-plussarnas värld.”

Hon tar upp att hon är farträdd för att tiden går så fort. Hon gillar läget att bli äldre, att vara privilegierad för att tack vare penicillin, sulfa, operationer och allsköns välfärd har hon fått ett långt liv. Hon slutar med en diskussion om döden och citerar Carl Jonas Love Almquist som bad till Gud att ”få vissna ner och dö som allt annat”. Citatet innebär något positivt för henne, en insikt om att det börjar bli dags och att det till och med kan vara något härligt i att fullborda sitt livslopp. Jag hoppas att detta gör er sugna på att läsa mer om vad hon skriver. Boken är utgiven på instant Book (ISBN 978-91-85671-26-7).  74 bibliotek har köpt in den efter fint utlåtande av bibliotekstjänst.

 

alt
 
Den andra boken heter Sånger från äldreomsorgen. Det är en diktsamling skriven av Ragnar Thoursie och utgiven på Bonniers förlag. Den inleds med kapitlet En annan värld. Kring åldrandet och mötet med samhällets hjälp. I dikten Omsorg tar han upp det avslag han fick på en ansökan om äldreboende och den hemtjänst, den rollator, de blöjor för inkontinens och de läkemedel mot nedstämdhet, darrhänthet, sömnsvårigheter och benskörhet han fick i stället.

I kapitlet Barndomsland skriver han om minnen från barndomen, om pionbuskar, potatisätare, jordgubbstjuven, utdragssoffan och lukten av fotsvett. I kapitlet Leendet, Kring gamlas gemenskap i äldreomsorgen, återfinns följande dikt som jag tar mig friheten att citera som ett smakprov:

”Föremål för omsorg.
Vi gamla är föremål för omsorg.
Visst är det underbart!
Bara vi inte blir till föremål
i omsorgen.”
 
Boken avslutas med kapitlet Livsfliken. Kring det sista stycket väg. Viktigt i en tid då vi diskuterar hur vi kan få avsluta våra liv i värdighet och med självbestämmandet i behåll. Här några rader: ”I det sista stora är jag dock ensam. Att sluta mina jordiska dagar det är min ensak, den stora.”
 
Man kan se båda böckerna som svar på de statliga utredningar som gjorts inom äldreområdet under senare år. Alla som har ansvar för utformningen av den framtida äldrepolitiken borde läsa dem men också anhöriga till äldre och inte minst äldre själva. Här finns så många guldkorn.
 
Barbro Westerholm, hedersordförande i SPF
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor inom medicin, pensioner & skatter, må bra samt sex & relationer.