Många äldre svenskar förblev fattiga även under rekordåren. Det visar ny avhandling.
Trots en snabb ekonomisk tillväxt och stigande levnadsstandard i Sverige var många äldre fortsatt fattiga långt in på 1900-talet. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.
Doktoranden Dennis Fahlgren har undersökt hur äldre i Västerbotten påverkades av samhällsekonomiska förändringar i början av 1900-talet. Hans slutsats är att den industriella omvandlingen var negativ för denna befolkningsgrupp. Yngre kunde flytta till högavlönade yrken inom modern industri och tjänstesektorer. De äldre förblev istället kvar i lågavlönade och stagnerande branscher, vilket ökade risken för fattigdom.
För äldre som bodde på landsbygden förvärrades läget dessutom av att deras vuxna barn flyttade till städerna eftersom det var där jobben fanns.
– Dessa mönster innebar att äldre var ekonomiskt sårbara tämligen långt in på 1900-talet, trots den kraftigt stigande levnadsstandarden för individer i arbetsför ålder. Både äldre som arbetade i stagnerande branscher, och äldre som levde utan barn löpte en högre risk att bli fattigvårdstagare, säger Dennis Fahlgren i en kommentar.
Han menar att förändringen av folkpensionen 1948 dock innebar att de ekonomiska förhållandena för äldre började förbättras markant.
– Först när den första offentliga folkpensionsreformen infördes minskade fattigvårdsrisken, säger Dennis Fahlgren.
I Västerbotten, som varit fokus för studien, gick omvandlingen från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle mycket snabbt.
– På kort tid omvandlades området från huvudsakligen jordbruksekonomi till ett industrisamhälle. Det skedde i samband med att Boliden etablerades och infrastrukturen byggdes ut, säger Dennis Fahlgren.
Han menar att denna historiska studie ger viktiga insikter, inte minst eftersom världen nu genomgår en liknande omvandling med digitalisering, automatisering och globalisering som alla förändrar arbetsmarknaden. För att äldre inte ska bli ekonomiskt utsatta i framtiden behövs därför långsiktiga lösningar kring livslångt lärande, universella pensionssystem och äldreomsorg.
– I samband med att vår befolkning blir allt äldre ökar behovet av framsynta politiska reformer. För att lösningarna ska vara långsiktigt hållbara behöver de även grundas på kunskap om hur långsiktiga ekonomiska processer påverkar äldre, menar Dennis Fahlgren.
