Allt fler äldre söker akut vård

Allt fler äldre söker akut vård. Men vården är ofta anpassad för yngre. Äldre får vänta länge, allvarliga tillstånd riskerar att missas och de kan ha högre dödlighet.

Allt fler personer som är 80 år eller äldre söker akut sjukvård. Men vården på akutmottagningarna är fortfarande inte anpassad för äldre patienters behov.

Mycket är fortfarande utformat för yngre och friskare patienter – inte för äldre med mer komplexa medicinska tillstånd.

Då riskerar vården att missa allvarliga tillstånd.

En ny avhandling visar varför det behövs nya arbetssätt för att äldre ska få rätt vård i tid.

Äldre på akuten ökar – men vården är inte anpassad

Akutläkaren och forskaren Karin Erwander konstaterar att fler lever längre med fler sjukdomar. Det gör att äldre patienter står för en allt större del av akutbesöken.

– Men mycket av strukturen på våra akutmottagningar är fortfarande anpassat för yngre, mer medicinskt okomplicerade patienter, säger hon.

Äldre söker akut med diffusa symtom

Karin Erwander har analyserat tiotusentals vårdbesök bland äldre i Skåne och Halland åren 2011 till 2018.

Hennes forskning visar att äldre patienter oftare söker vård för mer ospecifika symptom, som trötthet, allmän sjukdomskänsla eller nedsatt ork.

Personal på akuten prioriterar ofta inte sådana symtom särskilt högt i den första bedömningen, den så kallade triageringen. Lågt prioriterade patienter får vänta längre på vård.

Äldre som söker akut har högre dödlighet

Karin Erwanders framhåller svårigheterna med att förstå vilket vårdbehov äldre som söker akut med diffusa symptom har.

– Mer än hälften av patienterna med ospecifika symptom får vänta fyra timmar eller mer på akuten, och omkring 70 procent blir till slut inlagda. De har dessutom högre dödlighet än patienter som söker för exempelvis bröst- eller buksmärta.

Akutbedömningar utgår från yngre patienter

Hur personalen på akuten bedömer patienterna påverkar om allvarliga tillstånd hos äldre upptäcks eller missas.

Vid triagering på akuten mäter man hälsovärden som puls, blodtryck, andningsfrekvens, syresättning, temperatur och medvetandegrad. Men de referensvärden man utgår ifrån är ofta baserade på yngre patienter.

– Ett blodtryck som ser normalt ut kan vara för lågt för en äldre person. Då finns det risk för att allvarliga tillstånd missas. Samma måttstock kan inte gälla för alla, säger Karin Erwander.

Forskaren föreslår tre förändringar

Karin Erwander anser att akutmottagningarna måste uppdatera sina rutiner och bedömningsverktyg så att de också fungerar för äldre patienter.

Hon föreslår konkreta åtgärder för att äldre ska få bättre vård på akuten:

• Screening av äldre patienter för tillstånd som ökar sårbarhet och förvirring, för att upptäcka tidiga risker.
• Systematisk bedömning av alla äldre patienter så att akuten kan anpassa arbetet och förebygga risker.
• Att äldre äldre patienter med ospecifika symptom ska prioriteras på akuten. Med tydliga rutiner och anpassade bedömningssätt kan man minska risken för fördröjd diagnos och att deras tillstånd försämras.

Vi blir allt äldre och akuten behöver hänga med

Ungefär en femtedel av Sveriges befolkning är 65 år eller äldre. Och den andelen kommer att fortsätta öka.

Karin Erwander efterlyser mer forskning om äldre i akutsjukvården. Då kan sjukvården anpassa sina arbetssätt och bedömningsmetoder.