Språk och arabisk kultur ska genomsyra boendet. Allt från inredning till mat och traditioner ska bära ursprungets prägel.
– Man har kunnat prata svenska och har levt i Sverige hur länge som helst men ju äldre man blir desto fortare går man tillbaka till sitt modersmål. Språket försvinner, så det var idén, att kunna hjälpa människor, säger avdelningschefen Soheila Soltani.
Äldreboende drivs privat och heter Bejtona, som betyder ”Vårt hus” på arabiska.
– Bejtona har en avdelning för demenssjuka personer och en avdelning för somatiskt sjuka personer, säger Anne-Christine Davidsson på avdelningen för äldre och funktionshinder i Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning till veteranen.se.
Växande behov
Soheila Soltani tror att fler språkinriktade boende kommer att växa fram.
– Man vet att behovet finns. De kommer att komma upp i åren, de kommer att drabbas av sjukdomar precis som andra människor, säger hon till P4.
Fjärde språkgruppen
Tidigare i höstas öppnade samma vårdbolag, Kavat Vård, ett motsvarande hem för persisktalande i samma byggnad, Persikan. Där bor idag 18 personer.
Sedan tidigare finns det äldreboenden för finsktalande och spansktalande i Stockholm.
Jan Arleij
Jan.arleij@veteranen.se
Diskriminering att inte anpassa insatser
Veteranen har tidigare rapporterat om de stora behov av vård och omsorg av utlandsfödda äldre som samhället har att tillgodose.
Enligt färska siffror från Statistiska Centralbyrån (SCB) bor i Sverige i dag 365 000 utlandsfödda som är 55 år och äldre. År 2020 är antalet 507 000. År 2050 är antalet uppe i 893 000.
Äldre födda utomlands finns i alla landets kommuner även om de är mycket få i vissa kommuner.
Enligt undersökningar som gjorts av socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) varierar också kommunernas åtgärder mycket:
- Statistik från 2006, visar att det i 21 kommuner finns sammanlagt 34 äldreboenden eller avdelningar för äldre från etniska minoritetsgrupper.
- Cirka 125 kommuner uppger att det finns brukare med behov av etniskt anpassade insatser. I var tredje sådan kommun, alltså i drygt 40 kommuner, har man personal som kan tala brukarens språk och som har kunskap om brukarens kulturella bakgrund, så att alla eller en majoritet av brukarnas behov kan tillgodoses.
- Cirka 75 kommuner uppger att man kan tillgodose behovet av särskild kost för alla eller en majoritet av brukarna.
Diskriminering
I en lägesrapport över äldreomsorgens tillstånd 2006 kommenterar socialstyrelsen:
”Att inte anpassa insatserna efter dessa äldres behov kan betraktas som negativ särbehandling. Om socialtjänstlagens intentioner är att tillgodose enskilda individers behov, måste kommunerna också ha möjligheter att tillgodose även sådant som har sin grund i etnisk, religiös och språklig bakgrund.”
Jan Arleij
Jan.arleij@veteranen.se
