Debatten om pensionerna rasar vidare. Nu kommer Finanspolitiska rådet med en tydlig markering: svenskarna bör arbeta mer om det ska bli rimliga pensioner.
Som det nu är jobbar vi få år för att hålla uppe kompensationsgraden i pensionssystemet, anser Finanspolitiska rådet: ”Uttagsåldern har inte ökat i relation till medellivslängden. Därför har de intjänade pensionsrätterna fått räcka till allt fler år i pension”.
Rådet skriver i en debattartikel i Dagens Nyheter, baserad på rapporten, att åtgärder som stärker motiven att arbeta och gör det möjligt för fler att arbeta längre upp i åldrarna är det bästa sättet att höja de månatliga pensionerna.
Samtidigt driver man linjen att svenska pensionärer aldrig har haft högre inkomster jämfört med andra grupper i samhället. Det gäller både om man mäter så kallad disponibel inkomst eller själva pensionsinkomsten.
Men rådet undantar då tre grupper från den beskrivningen:
Personer som har jobbat lite, personer som har gått i tidig pension och de allra äldsta vilket oftast är ensamstående kvinnor.
Jobbar inte
Skälet till deras situation är i huvudsak att pensionssystemet bygger på livsinkomstprincipen, skriver rådet:
”Deras samlade arbetsinkomst har ofta varit låg och de är därför i stor utsträckning beroende av garantipension. Eftersom den i avsaknad av politiska beslut räknas upp med prisutvecklingen halkar de efter varje ny årsgrupp pensionärer, vars pensionsrätter under arbetslivet har stigit med inkomstutvecklingen”.
”Olycklig” åtgärd
Men rådet är kritiska till en del åtgärder som regeringen satsar på, exempelvis det omstridda garantitillägget som riksdagen tar ställning till före midsommar.
Rådet skriver att det är ”olyckligt att flera av de aktuella riktade åtgärderna i debatten frångår systemets finansieringsprinciper”. Pensionssystemet blir dessutom svårare att förstå och riskerar att urholka den relativt breda politiska enigheten i pensionsfrågan. Bättre att stötta de svagaste grupperna inom ramen för garantipensionen.
Avgifterna
Rådet kommenterar även diskussionen om att höja pensionsavgifterna för att lyfta de allmänna pensionerna.
”Att undan för undan höja avgifterna för att kompensera för den ökande medellivslängden är inte en framkomlig väg. Allt mer av de arbetandes inkomster skulle då användas till att finansiera pensioner”, skriver de i ett pressmeddelande.
Finanspolitiska rådet
Rådet har till uppgift att göra en oberoende granskning av regeringens finanspolitik och övriga ekonomiska politik.
Rådet ska vidare verka för en ökad offentlig diskussion i samhället om den ekonomiska politiken.
Myndigheten släpper i maj varje år rapporten ”Svensk finanspolitik”. I år gör man även den särskilda studien om pensionssystemet och pensionärernas inkomster, och underlagsrapporten om pensionärernas inkomster i Sverige 1991-2019.
Rådet välkomnar en höjning av pensionsåldrarna, något som också kan kan stärka seniorers ställning i samhället.
”Sannolikt kommer införandet av riktåldern även att påverka normerna i samhället och i bästa fall minska den ”ålderism” som i dag förhindrar ett förlängt arbetsliv. Därtill behövs en bred uppsättning åtgärder rörande arbetslivet för att göra det möjligt för de som vill och kan att arbeta allt längre upp i åldrarna.”
