Bedragare lurar i mejlen
Nyheter | Phishing
Foto Colourbox

Bedragare lurar i mejlen

Har du fått falska meddelanden från Skatteverket och Telia? Då är du inte ensam. Bengt Lindhé i Skara har på kort tid fått två falska meddelanden i vilka han uppmanas lämna ut sitt kontokortsnummer.

Publicerad 2014-01-28

För en månad sedan fick Bengt Lindhé det första meddelandet, som hade Skatteverkets logotyp. Det skickades i ett mejl i vilket han uppmanades att lämna ut uppgifter om sitt betalkort. Avsändaren påstod att Bengt Lindhé skulle få tillbaka skattepengar.
– Jag anade genast oråd eftersom beloppet var alldeles för lågt och sedan förstod jag att det var en bluff från början till slut.
Den här sortens bedrägeriförsök kallas för phishing eller nätfiske och har blivit vanligare de senaste åren. Ökningen har skett i takt med att internetbankerna fått fler användare.
I förra veckan fick Bengt Lindhé ytterligare ett bluffmejl. Den här gången använde bedragarna Telias logotyp. Även denna gång var kom meddelandet med e-post. I det stod att Bengt Lindhé hade betalat en faktura två gånger och att han skulle få tillbaka pengar. Han behövde uppge kortuppgifterna för att få tillbaka pengarna.
Bengt Lindhé insåg att det rörde sig om ännu ett bedrägeriförsök. När han försökte svara på mejlet fick han till svar att den angivna adressen inte existerade.

På Telia tar man bluffmejlen på allvar och uppmanar alla som får sådana meddelanden att kasta dem på en gång. Telekomoperatören är väl medveten om att bedragare använder företagets logotyp.
– Förekomsten av den här sortens mejl går upp och ner. Det var väldigt intensivt under hösten. Bedrägeriförsöken har pågått i tre till fyra år. Detta drabbar banker, Skatteverket och teleoperatörer. Mejlen är ofta trovärdiga och människorna bakom dem blir allt skickligare, säger Hans G Larsson, informationsansvarig på Telia.

Hans G Larsson betonar att man aldrig ska klicka på en länk i ett meddelande som kommer med ett misstänkt e-postmeddelande. Har man otur kan en bedragare komma över inloggningsuppgifter till datorn och kan sedan använda den för att lagra olagligt material som barnpornografi. Man ska aldrig lämna ut uppgifter som e-postadresser eller andra personuppgifter.
– Den här sortens meddelanden skickas i stora volymer och gissningsvis lyckas man lura människor eftersom det ständigt skickas ut nya meddelanden, säger han.

 

Peter Söderlund
peter.soderlund@veteranen.se

Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.