Landstingens kostnader för hyrläkare skenar. Bara 2014 betalades 1,1 miljard kronor ut, visar en granskning som Konkurrensverket gjort.
Primärvården lyckas inte anställa allmänläkare i tillräcklig omfattning.
Landstingen och regionerna slåss istället om de läkare som finns – ofta med fantasilöner som konkurrensvapen.
SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, lovade redan 2012 att ta itu med problemet. Kostnaderna för inhyrd vårdpersonal skulle halveras.
Men misslyckandet blev monumentalt, visar Konkurrensverkets undersökning. Utgifterna för 2014 exploderade i stället till 3,4 miljarder.
Det är i genomsnitt dubbelt så dyrt för ett landsting att ha en hyrläkare som en anställd läkare, konstaterar Konkurrensverket.
– Ett sätt att minska behovet av hyrläkare kan vara att landstingen gör det mer attraktivt för läkare att arbeta på de vårdcentraler som idag har rekryteringsproblem. Det kan handla om kombinationen av arbetsuppgifter, arbetsmiljön och anställningsvillkoren, säger Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom.
– Ett annat sätt kan vara att underlätta för fler ägarledda verksamheter att etablera sig, säger Dan Sjöblom.
Konkurrensverket har i tidigare rapporter visat att kostnaderna för hyrläkare bidrar till att vårdcentraler inte klarar sig på ersättningen i vårdvalssystemen.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
Dyrast på landet
Räknat per invånare är kostnaderna högst i Dalarna, Gävleborg, Jämtland och Blekinge.
I rapporten ”Hyrläkare i primärvården – en kartläggning av landstingens upphandling och kostnader” redovisas kostnaden för hyrläkare i varje landsting.
