Färre går i pension men få jobbar mer. Det är följden av åldershöjningarna i pensionssystemet.
Det konstaterar Inspektionen för socialförsäkringar (ISF) i en ny analys av effekterna av höjda åldersgränser för att få pension.
2023 års höjda åldersgränser har framför allt påverkat när äldre går i pension – men bara i mindre utsträckning hur länge de arbetar, skriver ISF i rapporten.
Förklaringen: Höjningen av åldersgränsen för grundskyddet, exempelvis garantipension och bostadstillägg, har gjort att färre kan ta ut pension vid 65. Men: minskningen hänger inte ihop med att man arbetar i stället utan till största del på att många behåller sin sjukersättning ett extra år.
Andra system
ISF uppskattar att 11 procentenheter färre tar ut allmän pension, medan andelen som arbetar bara har ökat med omkring 3 procentenheter.
– En del av skillnaden mellan effekten på pensionsuttag och på arbete beror på att många tidigare både tog ut pension och jobbade. De fortsätter jobba i samma utsträckning som tidigare, men kan inte längre komplettera lönen med pension vid 62, säger Andrea Berggren, projektledare för rapporten.
En annan delförklaring är alltså att fler i stället försörjer sig genom andra trygghetssystem, som sjukpenning och a-kassa.
Svag ekonomi
Om åldersgränsen i grundskyddet inte hade höjts skulle ungefär 15 000 fler ha tagit ut pension vid 65 år, skriver ISF i rapporten.
Effekten på arbete är alltså betydligt mindre – bara omkring 1 500 fler arbetar vid 65, främst då personer som redan arbetade tidigare.
– Det är framför allt personer med svag ekonomi och som är beroende av grundskyddet som nu får svårare att gå i pension vid 65 och därför arbetar längre, säger Andrea Berggren.
Blir vinnare
Personer med god ekonomi påverkas däremot mindre och kan ofta gå i pension på samma sätt som tidigare.
– För dem med både hög intjänad pension och sjukersättning kan förändringen till och med innebära ett extra år med pensionsgrundande ersättning, ett uppskjutet pensionsuttag och därmed en högre framtida pension.
Normer påverkas
I debatten om höjda pensionsåldrar nämns ofta att de kan ha en påverkan på normer kring när det är lämpligt att gå i pension.
ISF har därför också undersökt om höjda åldersgränser även påverkar personer som inte direkt berörs av höjningen för att ta del av grundskyddet, genom att analysera om även deras pensionsuttag förändras.
– I den första årskullen som omfattades av höjningen ser vi ingen sådan effekt. Däremot finns tecken på en gradvis normförändring över tid efter höjningen av den lägsta åldern för att ta ut pension 2020, säger Andrea Berggren.
Nya åldersgränserna
2023 genomfördes flera förändringar i pensionssystemet.
Bland annat höjdes den lägsta åldern för att ta ut allmän pension från 62 till 63 år.
Åldersgränsen för att ta del av grundskyddet höjdes från 65 till 66 år.
ISFs rapport heter ”Effekter av höjda åldersgränser i pensionssystemet. En analys av hur 2023 års nya åldersgränser för allmän pension, grundskydd och LAS påverkar personers försörjning”.
