Nyheter

Hallå där…

Publicerad 2011-01-14

Vad gör du först?
– Just nu håller jag på att försöka läsa in mig på alla de utredningar som redan finns i ämnet.

Du ska leda en arbetsgrupp. Hur kommer den att se ut?

– Det är inte helt klart än. Det kommer dels att vara en arbetsgrupp på Socialdepartementet, dels en referensgrupp där berörda får komma till tals.

Så det kan finnas plats för SPF i refensgruppen?
– Jag vill inte säga hur referensgruppen kommer att se ut än. Men självklart är pensionärsförbunden viktiga för oss.

Vad finns det för tidsplan?
– Projektet kommer att hålla på i fyra år. Men det är viktigt att förmedla att det kommer att ta tid. Vi kommer inte att svinga ett trollspö som löser alla problem, utan det gäller att få till långsiktiga lösningar. Vårt jobb är att få igång arbetet i kommuner och landsting och att hjälpa dem att lösa problem.

Frågan är när en person är sjuk och när hon är gammal. Landstingen ansvarar för vården av de sjuka, men kommunerna om omsorgen om äldre. Men många är ju både gamla och sjuka.
– Vardagen för många äldre är ju att man har ett behov av båda. Av både vård och omsorg.

Många äldreboenden, som är kommunala, har landstingsanställda läkare knutna till sig.
– Än så länge får inte kommunerna lov att anställa läkare. Men just detta håller Eva Samuelsson (tidigare äldreborgarråd i Stockholm) på att titta på i en utredning. Det kan hända att en ändring av reglerna kan vara ett sätt att överbrygga gapet.

När kommer det en första rapport?
– Det är inte tanken, att vi i första hand ska komma med en fullständig rapport. Vi ska inte peka med hela handen, utan fungera som facilitator (någon som försöker få en grupp av till exempel organisationer att arbeta mot ett gemensamt resultat, reds anm.).
– Någon måste ta ”mellanrummet mellan stolarna”. Det är helt klart. Men lösningen kan se olika ut på olika platser. Någonstans kanske det blir kommunen som tar det utökade ansvaret, någon annanstans kan det vara landstinget som tar ”mellanrummet”. Vi kommer inte att hitta en modell som passar alla.

3,75 miljarder kronor har tilldelats projektet. Det har låtit som att pengarna ska delas ut retroaktivt, som belöning till de kommuner och landsting som når resultat.
– Vi vet inte riktigt hur vi ska göra med pengarna. Det finns ju exempel på tidgare stimulanspengar i form av kömiljarder och sjukskrivningsmiljarder. Men frågan här är, vad ska vi mäta? Hur pengarna ska användas är en av de saker som vi ska diskutera i arbetsgruppen.

Är problemet med ansvarsfördelningen bara en fråga om pengar?
– Delvis är det en pengafråga. Men det beror inte bara på det. Det handlar om gränsdragningar. Har man begränsat med resurser så ser man till sina egna ansvarsområden i första hand. Det är högst mänskligt. Och man ger sig heller inte gärna in på områden som man inte behärskar. Men bara för att man kan förklara varför ett problem finns, betyder inte det att det får fortgå.

Hur ser ditt drömscenario ut?
– Min dröm är att målet är uppnått när projektet är slut, 2014. Då faller inga äldre mellan stolarna, även om de behöver gå mellan gränserna för kommunens och landstingets ansvarsområden.

Frida Johansson
frida.johansson@veteranen.se

Nyheter

Hallå där…

Publicerad 2010-12-30


Vad ska du prata om?

– Jag sitter faktiskt på tåget och förbereder mig nu och rubriken jag har framför mig är ”åldras vackert”. Jag har fyllt sjuttio år och jag blickar tillbaka lite, inte minst på de sista tio åren som jag tycker har fått mig att växa. Jag tycker att åren mellan 60-70 har varit bland de mest väsentliga i mitt liv. De är inte de enklaste, men jag har fått så mycket. Det kommer att vara lite filosofiska funderingar i all enkelhet.

På vilket sätt har de senaste tio åren varit viktiga?
– De har varit mycket mer kreativa och jag har fått en förnyad lust på många sätt, vilket jag inte hade trott. Jag har verkligen blivit klar över att det finns mycket mer att hämta i livet efter 60.

Vad tycker du om samhällets syn på åldrande?
Det är tråkigt, det är ett förnekande av döden som jag tycker finns i samhället. Döden gäller också mig, och när det går upp för oss så menar jag på att det kommer en kraft med det. Om man inte kan se döden i vitögat och strävar efter att vara lycklig hela tiden kan man inte leva fullt ut. Jag tycker att vi som är gamla ska ta av oss våra masker och leva i verkligheten och inte i en idé om den.

Vad får du för reaktioner på dina böcker om åldrande?
– Jag får väldigt starka rektioner, och många. Jag skriver de här böckerna utifrån mig själv, men väldigt ofta är det människor som säger ”åh vad jag känner igen mig”. Och när man vet att någon annan är beredd att säga vissa saker som man själv tänker då känner man sig styrkt.

Din senaste bok den fjärde åldern kom ut 2009, har du någon ny bok på gång?
– Ja, jag tror det… den är mycket i början men ja, det har jag. Den kommer att handla om en öppen attityd, om generositet, men inte i bemärkelsen pengar, utan att våga vara personlig. Vi är inte så bra på att vara riktigt intima och ge oss till känna, att vara personliga. Det handlar om att vara generös med sig själv, det är mitt utgångstema.

Och när blir den klar?
– Våren nästa år siktar jag på.

Du hör Patricia Tudor Sandahl på nyårsdagen klockan 15.00, i P1. På hennes hemsida www.tudorsandahl.se delar hon också med sig av sina tankar.

Ylva Larsson
ylva.larsson@veteranen.se

Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.