En rask promenad på fem minuter extra om dagen kan förebygga många dödsfall. Det visar en studie som omfattar 135 000 äldre personer.
Att rörelse är bra för hälsan vet vi sedan länge.
Men nu har forskare vid bland annat Uppsala universitet undersökt hur många dödsfall som skulle kunna förebyggas med bara små ökningar av fysisk aktivitet och mindre stillasittande.
Över 135 000 personer i Norge, Sverige, Storbritannien och USA, med en medelålder på 64 år, ingick i studien.
Några huvudresultat:
• Fem minuters ökning av måttlig fysisk aktivitet per dag hade kunnat förebygga 10 procent av dödsfallen.
• För de 20 procent som rörde sig minst, hade fem minuters ökning av måttlig fysisk aktivitet per dag kunnat förebygga 6 procent av dödsfallen. Denna grupp var i genomsnitt fysiskt aktiv cirka två minuter per dag.
Förvånande
Deltagarna i studien la i genomsnitt omkring 28 minuter på måttlig fysisk aktivitet per dag.
– Det var inte förvånande att se att deltagarna rörde sig så lite, men det var förvånande att se att associationerna var så starka. Att fem minuters ökning av aktivitetsnivå var associerat med en så pass påtaglig minskning av dödlighet, säger Peter Nordström, professor i folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande.
När forskarna tittade på stillasittandets effekter fann man att om stillasittandet minskade med 30 minuter per dag hade sju procent av dödsfallen i hela befolkningen kunnat förebyggas.
Bland de mest stillasittande, som i genomsnitt sitter omkring tolv timmar per dag, var motsvarande effekt cirka tre procent.
Gener kan påverka
Forskarna understryker att de har gjort en observationsstudie. Det går därför inte att dra direkta slutsatser om orsakssamband mellan högre fysisk aktivitet och lägre dödsrisk.
– Det behöver inte röra sig om kausala samband, utan det här är en studie som undersöker associationer mellan ökad rörelsenivå och antal dödsfall som potentiellt kan förebyggas, säger Peter Nordström.
– Det kan finnas andra förklaringsmodeller till sifforna vi ser, till exempel att de som rör sig mer gör det för att de har ett annat arv – det vill säga att även gener bidrar till hur mycket en person rör sig.
Mäter från höften
Deltagarna i forskningsprojektet registrerade sin aktivitetsnivå med en så kallad accelerometer som sitter på höften och mäter hur mycket en person rör på sig.
Hela studien finns publicerad i den brittiska medicinska tidskriften The Lancet.
