Trots att nästan allt i samhället blir digitalt står många äldre fortfarande utanför. Omkring 280 000 personer använder internet sällan eller inte alls – och nästan alla är 85 år eller äldre. Det visar en ny rapport från Post- och telestyrelsen.
Trots att nästan allt i samhället blir digitalt står många äldre fortfarande utanför. Omkring 280 000 personer använder internet sällan eller inte alls. Nästan alla är 85 år eller äldre.
Det visar en ny lägesbild som Post- och telestyrelsen (PTS) lämnat till regeringen idag.
Hundratusentals äldre riskerar därmed att hamna utanför när allt fler samhällstjänster blir helt digitala.
Digitalt utanförskap fortfarande ett stort problem
Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder.
Ändå är det digitala utanförskapet fortsatt omfattande.
PTS har under året haft i uppdrag att verka för ökad digital inkludering. Slutsatsen är tydlig: även om färre än tidigare står helt utanför internet, är problemen långt ifrån lösta – särskilt bland de allra äldsta.
Post- och telestyrelsen slår fast att många saknar förutsättningar att använda digitala tjänster på ett tryggt och fungerande sätt.
Hundratusentals äldre använder knappt internet
I Sverige finns det omkring 280 000 personer som använder internet sällan eller inte alls. Nästan alla i den gruppen är 85 år eller äldre.
Det innebär att hundratusentals äldre riskerar att stängas ute när vårdkontakter, bankärenden och myndighetspost flyttar från telefon och papper till appar och e-tjänster.
Det handlar om delaktighet – inte bara teknik
Rapporten visar också att digital inkludering inte bara handlar om tillgång till internet.
Nästan var femte svensk uppger att de inte känner sig digitalt delaktiga i samhället, trots att de använder internet. Bland personer med funktionsnedsättningar är situationen ännu mer allvarlig.
– Digitaliseringen bygger på att många kan och vågar använda digitala tjänster men vi ser att stora grupper fortfarande saknar förutsättningar eller möjlighet att få hjälp, säger Dan Sjöblom, generaldirektör för PTS, i en kommentar.
”Internet är för svårt”
Det vanligaste skälet till att äldre inte använder internet är att det upplevs som krångligt. Många säger att de inte vet hur man gör eller att de saknar någon att fråga.
När stödet brister hamnar ansvaret ofta helt på individen – trots att digitala tjänster i dag är avgörande för att klara vardagen.
– Vi ser att konsekvenserna av förändringar inte alltid blir som man har tänkt sig. Det behövs en helhetssyn för att lösningar inom ett område inte ska skapa nya hinder i ett annat område, utan göra vardagen enklare för människor, säger Dan Sjöblom.
Digitala lösningar kan skapa hinder
PTS varnar för att digitala förändringar ibland får oväntade konsekvenser. Det handlar inte om att tekniken slutar fungera – utan om hur digitala lösningar påverkar människors vardag.
När vårdkontakter, bankärenden och myndighetsservice flyttar från telefon och kontor till digitala tjänster kan det bli svårare för dem som inte använder internet.
Svårt för äldre som inte får hjälp
Ansvar flyttas från samhället till individen, som förväntas klara inloggningar, säkerhet och problemlösning på egen hand. För äldre utan stöd kan det innebära att man helt enkelt ger upp.
Samtidigt kan digitalisering skapa nya hinder när gamla lösningar tas bort. När pappersbrev, kontor eller telefonservice försvinner riskerar personer som inte är digitalt trygga att stängas ute – trots att målet varit att förenkla.
Oro för att göra fel eller bli utsatt för bedrägerier gör också att många äldre undviker digitala tjänster helt.
Stöd nära hemmet saknas på många håll
Tillgången till praktisk hjälp med digitala tjänster varierar kraftigt mellan kommuner. På vissa håll finns stöd via bibliotek, servicekontor eller ideella organisationer – på andra håll saknas det helt.
Enligt PTS behövs fler lokala platser där människor kan få hjälp, samt ett mer långsiktigt och samordnat ansvar.
– Arbetet med digital inkludering behöver vara brett, kontinuerligt och långsiktigt då det konstant uppstår nya digitala möjligheter, men också utmaningar och hinder, säger Dan Sjöblom.
Kräver långsiktiga lösningar
PTS bedömer att de förslag myndigheten tidigare lämnat till regeringen fortfarande är aktuella.
Det handlar bland annat om ett tydligare nationellt samordningsansvar, fler fysiska platser för stöd och långsiktig finansiering.
När samhället blir allt mer digitalt räcker det inte att tekniken finns. Den måste fungera för alla – även för de allra äldsta.
– Vi bedömer att en fortsatt tydlig styrning och tydliga ansvar samt långsiktig finansiering är avgörande för att minska det digitala utanförskapet, säger Dan Sjöblom.
