83 procent av SPF Seniorernas medlemmar använder internet. Det betyder att stora grupper äldre inte gör det. Deras vardag försvåras på ett oacceptabelt sätt av att kontanterna fasas ut utan att alternativa betalningsmetoder finns på plats.
Det framhöll SPF Seniorernas förbundsordförande Maria Larsson när hon tog sig an ett seminarium i Almedalen på måndagseftermiddagen (23/6) om kontanternas ställning i samhället.
I ett kontantlöst samhälle hamnar många olika grupper som är hänvisade att använda kontanter i ett starkt utanförskap. Det är också grupper som ofta har en mycket svag röst.
Samtidigt föreslår kontantutredningen att livsnödvändiga varor, livsmedel och apoteksvaror alltid ska kunna betalas med kontanter.
Bred panel
I panelen fanns förutom Kontantupprorets ordförande Björn Eriksson, för övrigt den senaste vinnaren av Seniorens läsaromröstning ”Årets Senior”, också SPF Seniorernas förbundsordförande Maria Larsson, Anders Lago, ordförande för Riksförbundet FUB som arbetar för att personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras anhöriga ska kunna leva ett gott liv, Adine Samadi, ordförande för Roks som kämpar för kvinnor, tjejers och barns rätt till liv fria från mäns våld och Bodil Nilsson, verksamhetschef för Frälsningsarméns Sociala Center.
Summan av seminariet blev en massiv kritik mot banker och politiker som faktiskt har försatt Sverige i ett riskabelt beredskapsläge och stora utsatta grupper i en orättvis och orimlig vardagssituation.
Högt pris
Seminariet arrangerades av Kontantupproret under rubriken ”Utanförskapet i ett kontantlöst samhälle”.
– Sverige har blivit nästan helt kontantlöst, särskilt i våra större städer. Det är en utveckling som har uppmuntrats av både banker och andra beslutsfattare, enligt Kontantupproret, framhöll moderatorn Daniel Claesson.
Men priset för ett alltmer kontantlöst samhälle blir alltså väldigt högt för väldigt många som hamnar utanför i den explosionsartade förändringstakten.
– Det är många äldre, personer med funktionshinder, socialt utsatta eller personer som lever under hot. Enligt Kontantutredningen handlar det om mellan en halv och en miljon människor.
Säga ifrån
Kontantupproret ville först och främst ha svar på två frågor:
• Hur ser tillvaron ut idag för människor i digitalt utanförskap?
• Vilket ansvar har politikerna för att människor ska kunna betala för sig och vara inkluderade i samhället?
Maria Larsson uppmanade alla närvarande i det fullsatta så kallade Opinionstältet på Strandvägen mellan själva Almedalen och havet att agera gentemot politiken som nu har att skriva lagförslag på den utredning som nyligen blev klar och som vill se att kontanter ska vara gångbart betalningsmedel, men bara på ett begränsat antal områden i samhället.
– Skicka in brev med konkreta exempel på när det faktiskt inte fungerar i dagens läge. Det visar på behovet av förändring. Höj era röster och kräv att kontanter måste vara lagkrav på fler ställen än vad utredningen föreslår.
Björn Eriksson var inne på samma linje.
– Det är bra att utredningen föreslår lagkrav på livsnödvändiga varor. Men det räcker ju inte! dundrade Björn Eriksson så att tältduken darrade.
– Det andra som saknas är bristen på sanktioner. Är det en ny rödgubbe-ljuslag vi kommer att få se, en lag som ingen bryr sig om att följa?
Det handlar om en miljon människor som i Sverige har problem att få vardagen att fungera på grund av kontantbristen.
– Det är ingen försumbar grupp. Det måste finnas alternativ! Lagen och det förslag som lagts måste utvidgas, krävde Maria Larsson från scenen och fick stöd av samtliga i panelen.
Hur har det då kunnat bli så illa som det är? undrade moderatorn. Varför är Sverige det land i Europa som drivit avskaffandet av kontanter längst?
Naiva politiker och beslutsfattare inom bankväsendet nämndes av panelen som huvudansvariga.
Maria Larsson skrädde inte orden:
– Bankerna tar inte sitt samhällsansvar på allvar, och kanske har de inte piskats på tillräckligt av politikerna.
– Sedan behöver vi alla lite till mans se till att betala med kontanter.
