Genom att bygga fler våningar på befintliga hus kan tillgången till seniorvänliga lägenheter öka.
Hur man ska kunna skapa bra, tillgängliga och inte minst överkomliga bostäder och en fungerande flyttkedja var vad som diskuterades under SPF Seniorernas bostadsseminarium i Almedalen.
Svårt locka byggare
Wendla Thorstensson, ordförande kommunstyrelsen Lekeberg kommun vittnade om utmaningen i att vara en liten kommun med stor andel seniorer som mestadels bor i villor på landsbygden.
– Hos oss går hyresrätterna bäst. Problemet är att få aktörer att bygga hos oss, även om vi expanderar och det borde vara attraktivt att bygga.
När inte de stora byggbolagen ville hittade kommunen i stället lokala aktörer som kunde bygga billigt.
Besvärligt
Leif Linde, vd för Riksbyggen, höll med om att det kan vara svårt att locka företag att bygga hyresrätter på mindre orter.
– Det blir besvärligt. Inte bara för landsbygden utan även för små kommuner och deras ytterområden.
I mars i år införde regeringen en så kallad påbyggnadsbonus som ska uppmuntra byggföretag att bygga på befintliga byggnader. Det skulle dels ge fler lägenheter, dels öka tillgängligheten, eftersom ett trevåningshus som blir ett femvåningshus kommer att behöva få en hiss installerad.
Olika föreningar i samma hus
Leif Linde lyfte fram lösningen under SPF Seniorernas bostasseminarium i Almedalen, och talade även för att man skulle kunna skapa så kallat tredimensionella föreningar, genom att bygga på två våningar med hyresrätter ovanpå tre våningar med bostadsrätter.
Gå ihop
Staffan Schartner, ordförande för Byggemenskap, slog föga överraskande ett slag för just byggemenskaper.
– Den som vill ha någonstans att bo slår sig ihop med andra och bygger det. Det kräver att man gör lite mer själv. Sedan är jag inte säker på att bara för att man blir äldre så behöver man inte bo med andra äldre. Man kan ju gå ihop med andra som behöver specialanpassade bostäder, eller för den delen bygga bostäder som är föränderliga.
Rimliga plantider
Bovierans vd Sören Runsteen ville se snabbare planprocesser. Dessutom ansåg han att kommunerna tar ut för mycket pengar för marken.
Alf Karlsson, statssekreterare hos bostadsminister Peter Eriksson (MP) invände att flera förenklingar på området redan har införts.
– Mitt råd till aktörer är att kontakta en kommun där det redan finns en detaljplan.
Svårt att få lån
– Vi förädlar marken genom att förbereda med el och så vidare, och vi måste ta ut ett pris som täcker kostnaden. Men vi har ju inget krav att gå med vinst, sade Kenneth Wåhlberg från Falu kommun.
Ett probelm som han såg var finaniseringen för de äldre.
– Även om man sitter på ett hus och får in en slant, så är det hopplöst att få ett lån för pensionärer.
Håller nere kostnader
– Jag håller med om att reavinstskatten är det som våra intressenter har som sin största oro, sade Sören Runsteen.
Leif Lind sade att Riksbyggen går mer och mer mot industriproduktion för att hålla kostnaden nere. Dessutom menade han att en liten trea kan vara bättre än en stor tvåa.
– Vi gjorde en undersökning att de flesta som är två personer vill ha en trea. Men det räcker med ett ”snarkrum”, ett litet gästrum.
Bygg om
Staffan Schartner menade att man inte måste bygga nytt. Man kan också bygga om.
– Tyvärr är många befintliga bostäder inte genomtänkta vad gäller bärande väggar, trapphus och så vidare.
En plikt
Fredrik von Platen, SPF Seniorernas sakkunnige i bostadsfrågor:
– Kommunerna sparar en milijon kronor direkt på varje tillgänglig lägenhet. ren intänkt i form av ökad livslängd. Jag tycker att det är en plikt att säga att sätt in den här hissen för ni kommer att spara in det direkt
Lättare att flytta
Alf Karlsson påpekade att regeringen höjt bostadstillägget samt gjort reglerna för uppskov och reavinstskatt mer generösa. Men han menade att reavinsterna var en fråga som borde diskuteras över partigränserna.
– Vi måste göra det lättare att flytta.
