Men vad i hela friden står det?

Det haglar tokiga undertexter i SVT:s nyheter. Nu har till och med Granskningsnämnden reagerat.

Textningen av SVT:s nyhetssändningar har genomgått stora förändringar de senaste åren.

Många upplever att textningen blivit svår att förstå. Inte minst för den som behöver hjälp med textning på grund av nedsatt hörsel. Det är något Senioren rapporterade om i våras.

Problemen som många läsare hört av sig om har inte blivit bättre under sommaren.

Läsare vittnar om hur texten ibland kommer och ibland inte och att den kan släpa efter.

Problemen med obegriplig text fortsätter

Eller att texten kommer som den ska men blixtsnabbt rycks bort. Plus att viss problematik med obegriplig text har fortsatt.

I bilden ovan ser du några exempel.

Men det finns många fler. Före detta Centerledare Muharrem Demirok blev ”Mördaren där i rock”, Hizbollah blev ”Ridande husbollar” och skandalföretaget Think Pink blev ”sin pin”.

Beklagar alla som drabbas

– Vi tycker inte heller att kvaliteten på autotextningen är tillräckligt bra idag och förstår att publiken reagerar. Vi beklagar alla som drabbas och jobbar intensivt med att följa upp kvaliteten, analysera avvikelser och justera både våra system och arbetsmetoder. Det är ett pågående arbete som har högsta prioritet framåt, säger Anna Zettersten, avdelningschef för Språk & tillgänglighet på SVT.

Vi tycker inte heller att kvaliteten på autotextningen är tillräckligt bra idag och förstår att publiken reagerar.

– Bland annat har vi satt in åtgärder som förbättrar övergångarna mellan inslag och programledare samt rättning av ofta förekommande namn och begrepp, säger hon.

Hinner inte läsa textningen

Just textningen som rycks bort efter bara en halv eller en hel sekund och därmed är omöjlig att hinna läsa har flertalet läsare hört av sig om.

– Sedan i juli har vi haft en teknisk bugg kring Text-TV 199. När man använder denna funktion stannar inte texten kvar länge nog på skärmen för att användaren ska hinna läsa. Vi hoppas att problemet ska vara löst till mitten av september då vi gör en uppdatering av systemet, säger Anna Zettersten.

”Autotextningen måste förbättras”

I nyhetssändningar kan olika typer av direkttextning användas: via AI, med hjälp av förskrivet manus till redan inspelade inslag, manuell textning av en människa eller en hybrid av dessa.

Med manuell textning blir det som sägs ofta en sammanfattning. Med AI går det att i direktsändning få bilden i synk med texten och få full transkribering av vad en person säger.

– Autotextningen måste förbättras – men på sikt är den en viktig del i att kunna möta ambitionen om tillgänglighet för alla i publiken eftersom autotextning ger oss möjlighet att texta så mycket mer, fortsätter Anna Zettersten.

Flitig textning en trend i tiden

Just att texta så mycket som möjligt är en trend i tiden. Inte minst bland unga personer som har vant sig vid att titta på textade inslag på sociala medier.

Dett är något som Jonas Sahlberg, förbundsordförande på Hörselskadades Riksförbund, HRF, välkomnar.

– Vi i HRF är i grunden positiva till att SVT utvecklar textning med hjälp av AI. Det gör det möjligt att texta allt. Vilket är något vi har kämpat för i många år. Vi vill ha 100 procent textning – och det är nu inom räckhåll.

– Självklart är det problematiskt när textningskvaliteten brister. Men vi vet att SVT arbetar systematiskt med att komma tillrätta med det. Och vi på HRF är en ständig blåslampa, säger Jonas Sahlberg.

Granskningsnämnden slår ned på dålig textning

I juni kom den årliga rapporten från tillsynsorganet Granskningsnämnden, GRN. De ansåg att SVT uppfyllt sitt uppdrag, men slog samtidigt fast att textningen av direktsända program ”haft betydande kvalitetsbrister”. 

GRN noterade visserligen att SVT:s AI-textning är under utveckling, men skrev samtidigt att ”de identifierade bristerna i textningen av direktsända program innebär att kravet på att samtliga tillgänglighetstjänster ska hålla hög kvalitet inte kan anses helt uppfyllt”.

Fortsätter granska textningens kvalitet

Nämnden påpekade också att den kommer fortsätta att ”särskilt uppmärksamma kvaliteten på textningen”.

Från Hörselskadades Riksförbund är budskapet till samtliga svenska mediehus tydligt:

– Hellre undertexter med vissa fel i än inga undertexter alls.

Text: Kristina Adolfsson & Jonas Nordling

 

Hör intervjun i Seniorens podd från april i år med SVT:s tidigare produktions- och teknikdirektör på Sveriges Television Adde Granberg.

Seniorens podd finns i de flesta spelare, som Podcaster (som även har full transkribering av varje avsnitt) och Spotify. Men du kan även lyssna direkt här:

Podden är gjord av Seniorens tidigare webbredaktör Jonas Nordling.

Signaturen är gjord av WaveMaster för Pixabay.