Svensk äldreomsorg är allt annat än jämlik. Men det går att åtgärda, menar SPF Seniorerna och Vårdföretagarna som kräver tre reformer från regeringen.
Trots likvärdiga behov hos äldre väljer olika kommuner olika nivåer för när man ger omsorgsinsatser, konstaterar SPF Seniorernas förbundsordförande Maria Larsson och Vårdföretagarnas förbundsdirektör Antje Dedering i en debattartikel i Dagens Samhälle.
Men vilken omsorg man får på ålderns höst får inte vara beroende av kommunens ekonomi och mer eller mindre snäva bedömningar:
– Därmed måste frågan om jämlikhet och rättssäkerhet för äldre lyftas till nationell nivå, skriver de båda.
Stora skillnader
Debattartikeln bygger på en färsk rapport från Vårdföretagarna. Man har granskat skillnaderna mellan landets kommuner när det gäller hur stor andel av de invånare som är över 80 år och som har antingen hemtjänst eller en plats på ett äldreboende.
I topp ligger 19 kommuner där mer än 32 procent av de äldre över 80 får omsorg. I botten på listan finns 23 kommuner där motsvarande andel ligger under 20 procent.
Det innebär en 60-procentig skillnad mellan kommunerna där det är lättast respektive svårast att få en omsorgsinsats.
– Skillnaderna är förskräckande stora, skriver debattörerna.
Rapporten beskriver också en snabb minskning av andelen äldre över 80 år som får en omsorgsinsats:
– För tio år sedan, 2015, fick drygt 33 procent antingen hemtjänst eller särskilt boende. 2024 var genomsnittet i landet nere på drygt 26 procent.
– Fördelat på insatsform innebar minskningen att andelen som bodde i ett äldreboende gick ner från 12,9 till 9,9 procent, medan andelen med hemtjänst minskade från 20,3 till 16,6 procent.
– Vi känner en stor oro för att minskningen fortsätter. Vi nås av vittnesmål från äldre och deras närstående som berättar hur man måste vara röststark och påstridig för att få rätt stöd. Förtvivlade anhöriga går ronder mot kommunernas handläggare, eller dubbelarbetar med att hjälpa sina äldre föräldrar och släktingar med det de inte längre själva mäktar med, skriver Maria Larsson och Antje Dedering i debattinlägget.
– Äldre utan uppbackning står ensamma och ofta maktlösa inför kommunernas beslut. Det är inte värdigt ett välfärdsland.
Kommunalt lotteri
I det gemensamma utspelet föreslår SPF Seniorerna och Vårdföretagarna tre konkreta reformer för ökad rättvisa och jämlikhet.
- Genomför ett nationellt försöksprojekt som jämför olika kommuners beslut om insatser inom äldreomsorgen, analyserar skillnader och föreslår åtgärder för ökad likvärdighet.
- Korta tiden från beslut om insats till inflyttning på äldreboende – från tre månader till en månad.
- Inför en äldreboendegaranti som stärker äldres och anhörigas rätt att på egen hand välja boende, i hemkommunen eller på annan ort, när kommunen inte klarar sitt uppdrag.
– Rätten till en värdig äldreomsorg får inte vara ett kommunalt lotteri.
Allt färre får den hjälp man behöver
De stora skillnaderna över landet i möjlighet att få äldreomsorg kan inte förklaras av demografiska eller socioekonomiska faktorer, anser Vårdföretagarna.
– Vi kan inte hitta någon annan förklaring än att kommunerna bedömer hjälpbehov olika. Det är dessutom uppenbart att ribban för att få äldreomsorg har höjts, säger Anna Bergendal, näringspolitisk expert inom äldreomsorg, i en presskommentar till rapporten ”Den ojämlika äldreomsorgen”.
Vårdföretagarna sågar argument som att ”vi lever allt längre och lägger fler friska år till livet” för att förklara minskningen.
– Det är vilseledande. Vi lägger också fler sjuka år till livet och det är då äldreomsorgen måste finnas där, säger Anna Bergendal.
Ökade köp av RUT-tjänster och att större ansvar läggs på familj och anhöriga är delförklaringar.
– Men det är oerhört svårt att bortse från att den här kraftiga minskningen till stor del beror på att färre får den hjälp de behöver, säger Anna Bergendal.
Björn Arnek är branschekonom och analytiker hos Vårdföretagarna:
– Vi har undersökt om kommuninvånarnas genomsnittsålder och socioekonomiska förhållanden kan förklara skillnaderna. Svaret är att sambandet är svagt, vilket leder oss till slutsatsen att det finns stora, oförklarade skillnader.
