Rekordmånga 66-plussare får inkomst från arbete. Det visar ny statistik från Alecta.
Senast tillgängliga inkomstdata från 2023 visar att 446 000 svenskar som är 66 år eller äldre får inkomst av arbete.
Av dessa kombinerar 432 000 svenskar uttag av pension med arbetsinkomst.
– Det vi ser är en generell senareläggning av hela nedtrappningsprocessen av arbetslivet, säger Staffan Ström som är pensionsekonom på Alecta.
Pandemin
Senast Alecta presenterade siffror för antal så kallade jobbonärer var 2023 – med data från inkomståret 2020. Då fanns det 416 000 jobbonärer i Sverige, en minskning sedan tidigare år som man antar berodde på pandemin och restriktionerna för äldre.
– Vi trodde att de äldre som slutade jobba under pandemin inte skulle komma tillbaka till arbetsmarknaden igen, men den bedömningen visade sig vara fel, säger Staffan Ström i ett pressmeddelande.
Nu ser man i stället att andelen jobbonärer ökar igen i alla åldrar, trots en orolig omvärld och ett tufft läge på arbetsmarknaden.
Det är en jobbonär
Alecta kallar den som fyllt 66 år och har arbetsinkomst för jobbonär – oavsett om det rör sig om heltidsarbete eller arbete då och då.
– Samtidigt ser vi att färre tar ut pension före 65-årsdagen. Det beror till stor del på de nya åldersreglerna för uttag.
Det har dessutom blivit vanligare med 67-åringar som inte tar ut någon pension alls. Sedan 2019 har siffran tredubblats.
Stora skillnader
Medelsvenssons totala inkomst efter skatt är vid 67 års ålder 87 procent av den inkomst han eller hon hade vid 60 år, enligt Alectas beräkningar. Dagens 67-åringar har därmed 70 000 kronor mer om året att röra sig med jämfört med 67-åringar för tolv år sedan.
– Spridningen är stor mellan individer och inkomstlägen, men vi ser en tydligt positiv trend, säger Staffan Ström.
Fler män än kvinnor
• Bland alla svenskar som är 66 år och äldre arbetar 26 procent av männen och 18 procent av kvinnorna i någon utsträckning.
• Tre av tio 70-åringar och två av tio 75-åringar har arbetsinkomst.
• Trenden med fler jobbonärer ökar även bland de äldsta inkomsttagarna. En av åtta 80-åringar och 7 procent av 85-åringarna har i någon utsträckning en arbetsinkomst.
Källa: Alecta
Tydlig trend
Alecta gör varje år en större studie av äldres ekonomi.
I årets studie har man även tittat på hur stor del av den totala inkomsten i en årskull som kommer från arbete vid 60 års ålder.
Även här ser man en trend där andelen inkomst som kommer från arbete ökar för varje årskull.
– För alla svenskar med medelinkomst födda 1945 kom 67 procent av årskullens totala inkomst från arbete. För årskull 1963 var det 90 procent. Det vi ser är alltså att allt fler jobbar åren innan pension, säger Staffan Ström.
Samma trend inom staten
En annan rapport från Statens tjänstepensionsverk SPV visar på samma trend som Alecta lyfter fram.
Andelen statsanställda som är 65 år eller äldre har ökat med hela 130 procent sedan 2019.
En starkt bidragande orsak till utvecklingen tror SPV är de höjda pensionsrelaterade åldersgränserna.
År 2020 höjdes Las-åldern från 67 till 68 år vilket gav en tydlig effekt bland statsanställda. 2022 hade gruppen 67 år och äldre ökat från drygt 100 personer till knappt 1 200 jämfört med år 2019.
2023 höjdes Las-åldern igen, nu till 69 år och efter det syns också en markant förändring. I september 2025 hade antalet anställda 67 år och äldre ökat till 2 100 personer.
Stora förändringar syns även i åldersgruppen 65-66 år. Andelen personer som är kvar i anställning i de här åldrarna har i dagsläget ökat med 43 procent jämfört med 2022.
