Ny lag gör vardagen enklare

En ny lag börjar gälla den 28 juni. Nu ska digitala tjänster bli tillgängliga för alla.

Stora ord, men detta är i alla fall tanken med det så kallade tillgänglighetsdirektivet som träder i kraft i Sverige den 28 juni.
Syftet med den nya EU-lagen är att göra fler digitala tjänster och produkter tillgängliga för alla. Även för personer med funktionsnedsättningar.
Direktivet räknar upp ett antal produkter som exempelvis smarttelefon och smart-tv.

Målet är ett mer inkluderande samhälle där alla har lika tillgång till information och tjänster. Visionen är en enad europeisk marknad där alla företag lyder under samma regler.
Mer jämlikhet, alltså. Alla ska fullt ut kunna delta i samhället.

Så här är det tänkt att den digital tillgänglighetslagen ska fungera:
Webbplatser, appar och elektroniska tjänster blir tillgängliga för alla genom krav på tydlig navigering, anpassad design och stöd för hjälpmedel.
I praktiken innebär det att kunder på nätet ska kunna ta del av information oavsett syn-, hörsel- eller rörelsenedsättning.

Vilka är det då som ska leverera den nya tillgängligheten?
Beroende på om man är tillverkare, importör, distributör eller tjänsteleverantör har man olika skyldigheter att säkerställa att produkter eller tjänster är tillgängliga för alla.

Men om det inte fungerar som utlovat – vem ser då till att lagen följs?
Som konsument kan man anmäla brister till olika tillsynsmyndigheter:

• I Sverige är det Post- och telestyrelsen (PTS) som kontrollerar e-handelstjänster, banktjänster, elektroniska kommunikationstjänster och alla produkter.

Andra myndigheter ansvarar för andra specifika områden:

• Mediemyndigheten – kontrollerar tillgängligheten för tv- och medietjänster.
• Konsumentverket & Transportstyrelsen – ser till att olika transporttjänster följer lagen.
• Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) – ansvarar för e-böcker.

Det är lätt att blanda ihop tillgänglighetsdirektivet med webbtillgänglighetsdirektivet som är en lag som trädde i kraft den 1 januari 2019. Båda lagarna har samma mål – inkludering för alla. Men det finns skillnader.

• Webbtillgänglighetsdirektivet eller DOS-lagen (lagen om tillgänglighet till digital offentlig service) gäller för offentliga aktörer som myndigheter och kommuner.
• Tillgänglighetsdirektivet är alltså bredare och omfattar både offentliga och privata företag. Den gäller inte enbart digitala tjänster – också andra produkter och tjänster ska vara tillgängliga för alla.

Inte bara konsumenterna har mycket att vinna på de nya kraven. Också företagen kan nå en större och mer varierad målgrupp genom att vinna kundernas lojalitet.
– Förändringen kommer förhoppningsvis att förebygga en del av ålderismens följdverkningar, tror Christoffer Persson som är tillgänglighetsexpert på CGI som är ett it- och affärstjänsteföretag.
– Vi vill alla känna oss inkluderade och väl behandlade och vi vill kunna ta del av information oavsett vilka funktionsnedsättningar vi har idag eller kan få i framtiden.
Producenternas nyckelfråga som kan bli riktigt lönsam att ställa sig är enligt Christoffer Persson den här: ”Hur skulle mitt framtida jag vilja bli behandlat om jag behöver stöd?”
– Det är där vi hittar svaret till varför tillgänglighet ska leda snarare än åka med långt bak i ledet.

Enligt Statistiska centralbyrån SCB har mer än en av tre personer någon form och grad av funktionsnedsättning. Då räknas inte tillfälliga hinder eller funktionsnedsättningar in.
– Det kan vara allt från att försöka läsa text på en skärm en solig dag där ett kontrastkrav blir ytterst viktigt till att kanske endast kunna använda tangentbordet för att surfa på en webbplats när man har en tillfälligt skadad hand eller arm och musen inte går att använda, säger Christoffer Persson.
– Vi kan alla när som helst drabbas av tillfälliga eller permanenta funktionsnedsättningar och då vill vi som vem som helst kunna ta del av information utan hinder.

Säkrad tillgänglighet är alltså en avgörande fråga för alla, förr eller senare. Men kommer vi att märka tydliga förbättringar redan den 28 juni?
Lisa Larsson Falk är samordnare på Enheten för tillgänglighetsregler på Post- och telestyrelsen (PTS).
– Jag hoppas att konsumenten kommer att uppleva en tillvaro där man inte är utestängd utan kan använda produkter och tjänster oavsett vem man är och vad man kan.
– Exempelvis ska användaren av en mobiltelefon kunna ställa in volym och hastighet när produkten använder ljud, det ska finnas en funktion för att förstärka ljudet och det ska också vara möjligt för produkten att ge en flexibel tidsperiod för interaktion.
En konsument som ska e-handla ska kunna göra det på en webbplats oavsett synnedsättning eller annan nedsättning.
– Konsumenten ska också få information om tillgängligheten i det den köper, till exempel om en smartphone har stöd för hörselhjälpmedel. Det kan också handla om att en konsument ska kunna använda sig av realtidstext, vilket betyder att skriva och ta emot tecken för tecken med en smartphone, alltså som att prata i text.
Man ska också kunna betala på ett tillgängligt sätt, säger Lisa Larsson Falk.
Vad betyder det?
– Det handlar om att betallösningar ska vara tillgängliga. Direktivet anger som exempel att göra betaltjänstens utseende tillgängligt via talkommunikation så att blinda personer på egen hand kan göra inköp via internet.
Hur säkra kan vi vara på att det blir som lagen utlovar?
– Det kommer att ta några år för alla aktörer att anamma detta och det finns övergångsregler som gör att vissa aktörer inte kommer att uppfylla allt på en gång. Men generellt sett så gäller reglerna från den 28 juni.
Och på lång sikt?
– Då kan vi förvänta oss att tillgänglighetsaspekterna finns med automatiskt när produkter och tjänster tas fram.