Även om gasen slår i kommer stora grupper av pensionärer att gå plus minus noll då garantipensionen samtidigt sänks.
Kritiken mot gasen och Pensionsgruppen hårdnar, och den kommer från olika håll.
I förra veckan beskrev nyhetsbrevet Pensioner & Förmåner hur Pensionsgruppen övervägt att försämra garantipensionen så att gasen skulle kunna införas utan att nagga på statens reformutrymme.
SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson krävde att Pensionsgruppen ska redovisa sina motiv och beräkningar för att sätta kraven på en aktiverad gas så högt som ett överskott på 15 procent i pensionssystemet.
Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksamgruppen, följer nu upp kritiken. Han håller med om Anna Erikssons invändning:
– Det är tydligt att reformutrymmet var skälet till det höga balanstalet på 1,15, men när så nu visar sig vara fallet kan jag ju tycka att det verkligen inte fanns några skäl för politikerna att inte vara tydliga med det eftersom ju reformutrymmet också är viktigt, säger han till P&F.
Håkan Svärdman understryker att ett av problemen med Pensionsgruppens stängda och hemlighetsfulla arbetsmodell är att det är svårt att syna vad som sker och vad som utgör underlag för de beslut man fattar.
Blir utan
Förutom kritiken mot Pensionsgruppen som en ”hemlig klubb” och mot att man prioriterar statens reformutrymme och därmed sina möjligheter att lova andra reformer i en kommande valrörelse på bekostnad av pensionärernas pensioner ser själva utfallet ut att bli mycket magert även om gasen skulle slå in.
– Nettoeffekten blir att en väldigt stor grupp knappt får något extra i pension. Då gasen höjer inkomstpensionen, men sänker garantipensionen blir det i runda tal cirka 840 000 svenska pensionärer som inte märker någon förändring i pensionen, säger Håkan Svärdman till P&F.
Tunga kritiker
Förutom SPF Seniorernas och Folksams invändningar riktar även tunga debattörer en tydlig protest mot hela förslaget.
Det är illa utrett och det finns bättre alternativ, menar Ossian Ekdahl, expert i 2004 års utredning om överskott i pensionssystemet, tidigare chef Ägarstyrning på Första AP-fonden, John Hassler, professor i makroekonomi, Stockholms universitet, Mårten Palme, professor i nationalekonomi, Stockholms universitet och Ole Settergren, expert i 2004 års utredning om överskott i pensionssystemet och tidigare mångårig analyschef på Pensionsmyndigheten.
– Förslaget bryter mot en av de grundläggande principer som gjorde 1990-talsreformen så framgångsrik – att förändringar ska vara grundligt utredda och att olika möjliga lösningar ska jämföras innan beslut fattas. Så har inte skett i detta fall, skriver de fyra på DN Debatt (24/11).
– Den statliga offentliga utredning som det nuvarande förslaget hänvisar till gjordes för över 20 år sedan. Det var en utredning med mycket begränsande direktiv som uteslöt många alternativa användningar av ett eventuellt överskott.
Värdesäkra
Debattörerna föreslår att ett överskott i pensionssystemet i stället bör användas för att värdesäkra inkomstpensionerna för pensionärerna.
– Pensionssystemet är nu konstruerat så att pensionernas värde faller om den genomsnittliga inkomsttillväxten bland dem som jobbar är mindre än 1,6 procent, borträknat inflationen. Det är inte ovanligt att så sker. Ett överskott i pensionssystemet skulle kunna användas för att hålla inkomstpensionens köpkraft konstant så att den inte faller i lågkonjunkturer med dålig tillväxt.
En stabil och förutsägbar pension är förstås särskilt viktig för pensionärskollektivet, argumenterar de fyra experterna.
– Det skulle inte bara innebära högre pensioner utan även att inkomstpensionen blir en bättre försäkring för alla pensionärer.
”Tänk igenom”
De fyra riktar också en kritik mot sättet som Pensionsgruppen, som består av företrädare från alla åtta riksdagspartier, arbetar på:
– Oavsett detta alternativ till förslaget om gas är vår främsta och egentligen enda uppmaning till politiken: gör som era föregångare. Tänk igenom och utred stora förändringar i pensionssystemet ordentligt innan de genomförs.
