PPM-utredaren klar: Hur mycket får valfrihet kosta?
Nyheter
Foto: Colourbox

PPM-utredaren klar: Hur mycket får valfrihet kosta?

Stefan Engström la på fredagen fram sin med spänning emotsedda promemoria om premiepensionssystemet (PPM). En grundfråga är hur mycket individuell valfrihet som bör rymmas i ett kollektivt system.

Publicerad 2013-05-31

Titeln på det 127-sidiga dokumentet – ”Vägval för premiepensionen” – täcker in syftet med studien: i första hand att analysera systemets funktion och i andra hand att peka ut sätt att hantera de problem som finns.

Uppgiften var alltså inte att ta utreda om PPM-systemet bör vara kvar som en del av det svenska pensionssystemet eller inte.

Politiska alternativ
Det var i höstas som Pensionsgruppen – bestående av de fyra regeringspartierna och Socialdemokraterna – beställde översynen av det hårt kritiserade premiepensionssystemet.

När Stefan Engström så presenterar sina slutsatser kan man säga att han spelar tillbaka bollen till partierna i pensionsgruppen.

Utredaren lägger fram nämligen två huvudalternativ, av vilka det ena enligt bedömare kan beskrivas som mer tilltalande för de borgerliga partierna och det andra som något mer S-vänligt:

Det ”borgerliga” förslaget: Behåll dagens system men inför exempelvis att spararna aktivt måste bekräfta sina val så att medvetenheten och kunskapsnivån ökar.

”S-förslaget”: Satsa på några få mycket stora fonder bestående av privata marknadsalternativ, med olika risknivåer och inriktning.

Allvarliga brister
Stefan Engström, ekonomie doktor, tar sin utgångspunkt i de problem som drabbat PPM-systemet:

1)    bristande kunskap och intresse hos pensionsspararna

2)    höga och ibland onödiga kostnader för egen förvaltning

3)    stor spridning i pension bland individer som betalat in lika mycket pensionspremier till premiepensionssystemet

– Till viss del är de identifierade problemen ett pris för den valfrihet och flexibilitet som finns i det nuvarande systemet, skriver Stefan Engström.

Filosofisk diskussion
Inför kommande beslut om hur problemen ska tacklas bör politikerna därför tänka igenom två frågor, föreslår Stefan Engström:

* Vad innebär valfrihet? Är det valfrihet i allmän bemärkelse eller möjligheten att kunna anpassa risknivån?

* Vad får valfriheten kosta i termer av direkta kostnader och i termer av omfördelning mellan individer, alltså att några vinner och några förlorar?

Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se

Förslaget

Utredaren pekar ut två huvudalternativ inom ramen för uppdraget – som alltså inte innebär en möjlighet att föreslå att PPM-systemet avskaffas, utan endast hur systemet kan förbättras.

Antingen fortsätter man med stor valfrihet, eller så begränsar man den, konstaterar utredaren.

Om man väljer den första vägen med fortsatt stor valfrihet bör fyra saker förbättras:
•    Pensionsmyndigheten bör framhålla ickevalsalternativet som ett bra alternativ för den som inte har kunskaper eller inte vill göra ett aktivt val.
•    När man får nya pensionsrätter måste man göra ett aktivt bekräftelseval, alltså en gång varje år.
•    Ett avgiftstak införs för premiepensionsfonderna.
•    Utbudet av fonder begränsas. Det så kallade fondtorget måste bli mer överblickbart.

Om man väljer den andra vägen så begränsas valfriheten genom att antalet fonder minskas till ett fåtal statliga.

Dölj faktaruta

Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.