Äldre kvinnor med tidig bröstcancer har större chans att leva längre om de får cellgiftsbehandling. Men andelen kvinnor som får behandlingen varierar kraftigt mellan olika regioner. Det visar en ny stor studie från Karolinska institutet.
Att få cellgiftshandling tidigt vid bröstcancer kan ha betydelse för överlevnaden bland kvinnor över 65 år. Ändå varierar det stort mellan sjukvårdsregionerna när det gäller att sätta in behandlingen tidigt – trots att riktlinjerna är desamma för hela landet. Regionerna med lägre cellgiftsanvändning hade en högre dödlighet bland kvinnor 65+.
Det visar en stor studie som omfattar drygt 62 000 bröstcancerpatienter som diagnostiserades mellan år 2007 och 2023. Forskarna undersökte hur ofta cellgiftsbehandling användes i olika sjukvårdsregioner och om skillnaderna kunde kopplas till patienternas prognos.
Samma riktlinjer – stora skillnader
Totalt 28 procent av bröstcancerpatienterna fick cellgiftsbehandling. Men användningen varierade kraftigt mellan olika delar av landet. I västra sjukvårdsregionen fick 23 procent behandlingen. Motsvarande siffra i Stockholm-Gotland var 34,7 procent.
– Vi såg tydliga regionala skillnader i användningen av cellgiftsbehandling, trots att bröstcancervården utgår från samma nationella rekommendationer, säger Johan Hartman, professor vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.
Lägre överlevnad bland äldre
Skillnaderna verkade inte påverka överlevnaden för kvinnor yngre än 65 år. För äldre kvinnor såg forskarna däremot ett annat mönster. Bland kvinnor som var 65 år eller äldre var tioårsdödligheten 27,9 procent i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland och 35,8 procent i västra sjukvårdsregionen, en skillnad på 7,9 procentenheter.
Även efter att forskarna tagit hänsyn till skillnader i tumörernas biologiska egenskaper samt socioekonomiska faktorer kvarstod regionala skillnader i prognos. Regionerna med lägre cellgiftsanvändning hade en högre dödlighet bland äldre kvinnor.
Traditioner förklaringen?
Forskarna tror att lokala riktlinjer och traditioner kan utgöra möjliga förklaringar till dessa skillnader.
– Våra resultat visar att gemensamma nationella riktlinjer inte alltid räcker för att säkerställa jämlik vård. Framför allt bland kvinnor över 65 år ser vi tecken på att fler hade kunnat få en mer aktiv behandling och möjligen en bättre prognos, om vården sett likadan ut i hela landet, säger Johan Hartman.
Studien genomfördes i samarbete mellan forskare vid Karolinska institutet, Karolinska universitetssjukhuset, Göteborgs universitet, Umeå universitet och Örebro universitet. Den är publicerad i tidskriften Breast Cancer Research.
