Det har blivit 20 procent dyrare med äldreboende än vanlig hyresrätt. ”Skillnaderna i hyra mellan särskilda boenden och vanliga hyresrätter är oskäligt stora”, säger SPF Seniorernas förbundsordförande Maria Larsson.
SPF Seniorerna har tagit fram nya siffror på hyresskillnaderna storlek. Ett av resultaten: en liten lägenhet i särskilt boende kostar i snitt 20 procent mer i hyra än en vanlig liten hyresrätt.
För exempelvis en lägenhet på 37 kvadratmeter är hyran cirka 1 100 kronor dyrare per månad på ett särskilt boende.
Redan 2020 låg skillnaden mellan hyrorna på särskilda boenden och i vanliga mindre lägenheter i Sverige på närmare 15,9 procent.
Skillnaden 2024 är uppe i 20,3 procent. Nu är nivån 179 kronor per kvadratmeter och månad i särskilda boenden men 149 kronor i övriga små bostäder.
”Oerhört dyrt”
Det här måste ses över, kräver SPF Seniorernas ordförande Maria Larsson.
– På många håll i landet är det oerhört dyrt att bo på särskilt boende och enbart en minoritet av äldre på särskilda boenden erhåller bostadstillägg. Kommunerna har därför ett ansvar att se till att hyrorna på särskilda boenden ligger på en rimlig nivå och jämförbart med vanliga mindre lägenheter.
SPF Seniorernas kartläggning visar att hyrorna på särskilda boenden speglar högre bostadskostnader i tätbebyggda kommuner i och runt landets tre största städer. De högsta hyrorna på särskilt boende hittar man därför i Täby kommun med 292 kr/kvm, tätt följd av Tyresö kommun på 290 kr/kvm.
Men det är ofta dyrt också ute i landet, exempelvis i Simrishamn (276 kr/kvm), Laxå (255 kr/kvm), Arjeplog (230 kr/kvm), Håbo (226 kr/kvm) och Oxelösund (226 kr/kvm).
Skiljer stort
Analysen visar på stora skillnader. Grannkommuner kan ha vitt skilda hyresnivåer på särskilda boenden.
Med en bostadsyta på 37 kvadratmeter betalar man exempelvis 8 534 kronor i hyra i Arjeplog och 4 276 kronor i grannkommunen Jokkmokk. I grannkommunerna Laxå och Degerfors handlar det om 9 446 respektive 5 825 kronor i hyra för 37 kvadratmeter.
– Flera tusen kronors skillnad i hyra mellan närliggande kommuner är inte acceptabelt, säger Maria Larsson.
Statistik saknas
Ett bekymmer är också att det saknas nationell statistik för hyrorna på särskilda boenden och det är mycket svårt att hitta hyresuppgifter hos kommunerna.
– Det försvårar jämförelser och bedömningar av hyresnivåer. Både statistik och information om hyresuppgifter måste tillgängliggöras, kräver Maria Larsson.
Inget riktigt val
När man som äldre beviljats en plats på ett särskilt boende kan man sällan välja vare sig boende eller lägenhet, påpekar Maria Larsson. Det går inte att vänta på en billigare lägenhet utan man måste i regel ta den plats som erbjuds – oavsett hyra, standard och läge.
– Det behövs en översyn av hyresnivåerna på särskilda boenden, med målet att ta fram ett tydligt regelverk för hur hyrorna sätts.
Särskilt boende
Särskilt boende för äldre är en behovsprövad boendeform enligt Socialtjänstlagen. Kommunerna är enligt 5 kapitlet 5 § i Socialtjänstlagen skyldiga att tillhandahålla särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre som behöver särskilt stöd. I juli 2024 bodde drygt 85 000 personer över 65 år i särskilt boende.
De flesta lägenheter i den särskilda boendeformen består av ca 30-40 kvadratmeter, med hall, rum och eget hygienutrymme. Den äldre betalar hyra, en omvårdnadsavgift och avgift för måltider.
