Allt fler som har hemtjänst erbjuds färdig matlåda i stället för sällskap. Även på äldreboenden har stödet kring måltider försämrats. ”Oroande” anser Livsmedelsverket.
Det blir allt färre restaurangbesök med ledsagare eller i sällskap av måltidsvän för seniorer. I stället erbjuds allt fler som har hemtjänst en färdig matlåda.
– Färre kommuner erbjuder till exempel ledsagning till restaurang och endast fem procent erbjuder en ”måltidsvän”, det vill säga någon att äta tillsammans med i hemmet. Att äta ensam ökar risken för undernäring, det är ett allvarligt tillstånd som ofta gör att man inte kan bo kvar hemma, säger Emelie Elin på Livsmedelsverkets Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.
Inom hemtjänsten är matlådan fortsatt den vanligaste lösningen. En matlåda ger bara en fjärdedel av dagsbehovet och behöver kompletteras med fler måltider. Bara 45 procent av kommunerna erbjöd fler typer av måltidsstöd. Det är en försämring sedan 2021 då hälften av kommunerna erbjöd flera typer av måltidsstöd.
Även på äldreboenden har stödet kring måltiderna försämrats, visar den nya kartläggningen. ”Det är en oroande utveckling eftersom många äldre riskerar undernäring” skriver Livsmedelsverkets i ett pressmeddelande.
Endast sex av tio kommuner erbjuder minst sex måltider per dag på samtliga äldreboenden, i linje med Livsmedelsverkets riktlinjer. Det är en minskning jämfört med 2021. ”Att bli erbjuden många små närings- och energirika måltider spridda över dygnet är livsavgörande för sköra äldre med nedsatt aptit och som riskerar undernäring” skriver Livsmedelsverket.
– Ju mindre portioner den äldre orkar äta desto fler små måltider behövs. För att det ska fungera i praktiken behövs rutiner för samtliga måltider som behöver erbjudas. Sådana rutiner saknas alltså på 40 procent av de kommunala äldreboendena, säger Emelie Elin.
Det är tredje gången som Livsmedelsverket kartlagt måltidsverksamheterna inom bland annat äldreomsorgen. Tidigare undersökningar gjordes 2021 och 2018. Årets kartläggning visar att utvecklingsarbetet kring måltiderna har fått stå tillbaka sedan förra kartläggningen. Orsaken kan vara allt dyrare mat och kommunernas sämre ekonomi.
– Försämringar kring måltidsutbudet riskerar att drabba en särskilt utsatt grupp. Vi vet att måltiderna har stor betydelse för äldres livskvalitet och möjlighet att vara aktiva. Är man undernärd har man större vårdbehov, så för både individen och samhället finns det starka skäl att jobba förebyggande, säger Emelie Elin.
