EU får inte fart på de kompletterande pensioner som ska säkra tillräckliga inkomster för EU:s seniorer. Det skriver Europeiska revisionsrätten i en ny rapport.
Trots att befolkningen i EU blir allt äldre har Europeiska kommissionen och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) inte lyckats stärka den roll som tjänstepensioner kopplade till anställning spelar i EU-länderna.
Revisorerna pekar på tre huvudproblem.
- EU:s marknad för kompletterande pensioner omfattar nära 50 miljoner människor men är koncentrerad till ett fåtal länder.
- Det saknas insyn i systemens kostnader och avkastning.
- Så kallade paneuropeiska pensioner är fortfarande inte ett lönsamt alternativ för pensionssparande.
Kan lagstifta
Pensioner är ett område som EU-länderna själva ansvarar för, men EU har befogenhet att lagstifta om rörlighet över gränserna, konsumentskydd och den inre marknaden.
Och eftersom de statliga pensionssystemen i många EU-länder får allt svårare att generera tillräckliga pensioner för sina invånare har EU fastställt grundläggande regler för tjänstepensionsfonder och lagt grunden för ett EU-omfattande system för privat pensionssparande.
Allt viktigare
– I EUs ekonomier som står inför demografiska och finanspolitiska utmaningar bör kompletterande pensioner bli allt viktigare, säger Mihails Kozlovs, den ledamot av revisionsrätten som ansvarar för rapporten.
– Tyvärr har varken arbetsgivarfinansierade pensioner eller det EU-omfattande systemet för privat pensionssparande levt upp till förväntningarna, särskilt inte när det gäller den gränsöverskridande verksamheten. Ytterligare åtgärder måste till för att stärka deras roll.
För den som närmar sig pensionering är det avgörande att ha tillgång till utförlig information om sin pension, konstaterar rapporten.
Hela rapporten
Här finns rapporten med det långa men tydliga namnet ”Särskild rapport 14/2025 Utvecklingen av kompletterande pensioner i EU – EU:s åtgärder är inte ändamålsenliga när det gäller att stärka tjänstepensionerna och inrätta en paneuropeisk privat pensionsprodukt”.
Men EU:s planer på att förbättra insynen inom kapitalmarknadsunionen har alltså inte gett resultat.
Det saknas fortfarande en samlad översikt över statliga pensioner, tjänstepensioner och privata pensioner som skulle hjälpa enskilda att förstå hur mycket de kommer att få i pensionsinkomst, anser rapportförfattarna.
Stora variationer mellan länderna
EU-rapporten listar bland annat den ekonomiska betydelsen av icke-statliga pensionsprodukter för arbetstagares långsiktiga sparande och pensionssparande. Variationerna mellan EU-länderna är stora.
I två medlemsstater överstiger de tillgångar som förvaltas av tjänstepensionsfonder eller andra privata pensioner kopplade till anställning landets bruttonationalprodukt (BNP): Danmark (198 procent) och Nederländerna (147 procent).
I dessa medlemsstater är tjänstepensionerna mer omfattande och tenderar att stå för en större andel av pensionsinkomsten jämfört med statliga pensioner, visar rapporten.
För övriga medlemsstater låg denna andel på mellan 0,5 procent (i Malta) och 92 procent (i Sverige) av BNP.
Det är troligen särskilt tjänstepensionerna som bidrar till Sveriges höga siffra, säger SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson.
– Vi vet samtidigt att incitament till privat sparande saknas i Sverige, vilket borde övervägas att införas i någon form.
– Intressant att rapporten pekar på vikten av god och överblickbar information kring pensionerna, vilket ju är något som många svenskar efterfrågar. Inte minst de av våra medlemmar som når 80 år och då inte längre kan använda Minpension, säger Anna Eriksson.
