Svårt förverkliga fast läkare
Fast läkarkontakt låter bra. Men funkar det i verkligheten? Foto: Getty Images
Nyheter | Vård | Fast läkare

Svårt förverkliga fast läkare

Hög läkaromsättning gör det svårare att förverkliga rätten till en fast läkare. Patienter som är listade på en namngiven läkare saknar ändå garanti för att få träffa samma varje gång.

Tove Nandorf
Publicerad 2026-10-08

Det visar en ny rapport från SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle.

–Läkare byter arbetsplats så ofta att det blir svårt. På ett år försvinner i snitt tre av tio läkare på en vårdcentral, säger Lina Maria Ellegård, välfärdsforskare vid Ekonomihögskolan i Lund, till SVT.

Den fasta läkaren är tänkt att ha det övergripande medicinska ansvaret för vården. Hen ska också vid behov samordna patientens övriga vårdkontakter.

Skärpta regler

Att patienterna får träffa samma läkare år efter år leder enligt tidigare forskning till högre patientnöjdhet, färre akutbesök och lägre dödlighet. Att primärvården ska få detta att fungera i hela landet är ett av SPF Seniorernas viktigaste krav.

Rätten till en fast läkarkontakt har funnits i patientlagen sedan den trädde i kraft den 1 januari 2015. Från och med den 1 juli i år har reglerna skärpts och blivit ännu tydligare. Till skillnad från i grannländerna Danmark och Norge har svenskar hittills oftast listats på en vårdcentral, inte en namngiven läkare.

Flera regioner har på senare år infört krav på fastläkarregistrering. 2025 hade 66 procent av landets invånare en listad fast läkarkontakt. Men mindre än hälften, 31 procent, upplevde i realiteten att de fick träffa samma läkare. Det visar Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Majoritet slutar

Den aktuella SNS-rapporten Kontinuitet i primärvården pekar på hur stor den underliggande utmaningen är: På medianvårdcentralen slutar två tredjedelar av läkarna inom fem år.

Sannolikheten att en patient vid ett återbesök får träffa samma läkare är på ett års sikt 70 procent. Efter tre år är den 50 procent, och efter fem år 33 procent. Och personalomsättningen är lika hög på de stora privata mottagningarna som inom den offentliga vården.

Undantaget är enligt SNS-rapporten de mindre, läkardrivna vårdcentralerna.

I Norge och Danmark äger läkarna ofta sina mottagningar och har i huvudsak personliga listor. 72 procent av de äldre danskarna är listade hos samma läkare i minst fem år. 68 procent av norrmännen i minst fyra år.

Rättighet sedan 2015

  • Rätten till en fast läkarkontakt har funnits i patientlagen sedan den trädde i kraft den 1 januari 2015.
  • Från och med den 1 juli 2026 har reglerna skärpts och tydliggjorts genom nya lagändringar. Du har alltså haft rätt till en fast läkare sedan 2015, men det är först sedan i somras som vården har en uttalad skyldighet att se till att du vet vem det är.
  • Nu har regionerna ett direkt lagkrav på sig att aktivt informera dig om vem som är din fasta läkarkontakt.
  • Ökat fokus på kontinuitet: Förändringen är en del av omställningen till en ”god och nära vård” för att säkerställa att patienter faktiskt får och känner till sin läkare.

Dölj faktaruta
Tove Nandorf
Publicerad 2026-10-08
#7
senioren-nr-7
Ur senaste Senioren
  • Melodikryssets Annika Jankell i stor intervju
  • Stölder i hemtjänsten - hur stort är mörkertalet?
  • Din pension: Har det lönat sig att arbeta?
  • Intervju med Svenska Akademins nya ständiga sekreterare Ingrid Carlberg
  • Som alltid: Sofia Åhmans träning, Michail Tonkonogis övningar, Björn Bragées krönika och Malena Ivarsson svarar på frågor.