Två nya Alzheimerläkemedel är godkända i Europa, lekanemab och donanemab. Men det är inte säkert om eller när svenska patienter får dem. Och beslut kan dröja länge.
Häromdagen gick företaget bakom det nya Alzheimerläkemedlet lekanemab, som säljs under namnet Leqembi, ut med att den första patienten i Norden börjat behandlas med läkemedlet. Behandlingen sker på en privat klinik i Finland.
Men det kan ta lång tid innan svenska patienter får tillgång till den nya medicinen – åtminstone inom det offentliga sjukvårdssystemet.
– Det kommer tyvärr att dröja, säger Thony Björk, sakkunnig i läkemedelsfrågor inom SPF Seniorerna.
Läkemedlen bromsar Alzheimers sjukdom
Lekanemab är ett av två nya läkemedel som godkänts mot Alzheimers sjukdom i Europa. Det andra läkemedlet heter donanemab och säljs under varumärkesnamnen Kisunla.
Båda läkemedlen ska användas vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. De botar inte sjukdomen. Däremot kan de bromsa sjukdomsförloppet, att försämringen av kognitiva funktioner som minne och tänkande går långsammare.
Alzheimerläkemedlen ett stort steg
Man ger båda läkemedlen som dropp på sjukhus.
– Det är ett stort steg att det nu finns läkemedel som inte bara lindrar symtomen, säger Thony Björk.
Ett hopp för många
Många hoppas förstås mycket på dessa läkemedel – läkare, drabbade och deras anhöriga.
Men det kommer att ta tid innan svenska patienter med Alzheimers sjukdom får tillgång till läkemedlen genom den vanliga offentliga sjukvården.
– Jag skulle bli jätteförvånad om det inte tar ett år eller mer. Det handlar om dyra läkemedel men även om att det kräver stora resurser inom sjukvården.
Bara för att ett läkemedel är godkänt i Europa betyder det inte att svenska patienter faktiskt får tillgång till det.
”Det kommer tyvärr att dröja. Jag skulle bli jätteförvånad om det inte tar ett år eller mer.”
Dessutom tar processen att införa nya läkemedel i sjukvården tid. Först ska Tandvårds- och läkemedelsverket, TLV, göra en hälsoekonomisk bedömning.
Myndigheten väger nyttan mot kostnaden och avgör om medicinen ska subventioneras inom läkemedelsförmånen. Kort sagt, om medicinen gör så stor nytta att det är värt att samhället tar den kostnaden.
NT-rådet gör en bedömning
När det gäller vissa läkemedel som regionerna tycker är svåra att ta ställning till, exempelvis för att de är dyra, ska frågan dessutom processas i ytterligare en instans. Den instansen är regionernas gemensamma expertorgan Rådet för nya terapier, även kallat NT-rådet.
Förenklat skulle man kunna säga att rådet gör en slags omprövning och vidareutredning av den utredning TLV gjort.
Det är bestämt att frågan om lekanemab och donanemab ska införas i svensk sjukvård kommer att behandlas av NT-rådet. Rådet tar ställning till om medicinerna kan och bör ges till svenska patienter.
NT-rådets syfte är att vården ska vara jämlik, att svenska patienter ska få samma behandling oavsett var de bor i landet.
Gör en ny bedömning
Rådets rekommendationer är inte bindande, men regionerna brukar följa dem.
NT-rådet bedömer bland annat på om effekten är värd kostnaden, om sjukvården har kunskap och resurser att börja använda läkemedlen och vilka patienter som i så fall ska få dem. NT-rådet kan också förhandla med läkemedelsföretagen.
Avgör om Alzheimermedicinerna är för dyra
Men om rådet tycker att medicinerna – och allt som krävs för att ge dem – är för dyra för regionerna kan de alltså rekommendera regionerna att inte använda dem.
– Jag är ju en optimistisk person, så jag tror att svenska patienter kommer att kunna få de här läkemedel. Men tyvärr kan det komma att ta tid, säger Thony Björk.
TLV har börjat arbeta med lekanemab. Kommunikationschefen Maria Bjurö berättar för Senioren att myndigheten räknar med att vara klara med sin bedömning av lekanemab i december.
Det andra läkemedlet dröjer ännu längre
Det andra alzheimerläkemedlet, donanemab, har TLV inte ens börjat med.
Företaget inte lämnat in något underlag till TLV ännu. Maria Bjurö skriver i ett mejl att: ”En hälsoekonomisk bedömning av detta läkemedel ligger längre fram i tiden”.
Efter att TLV gjort sin bedömning skickas alltså frågan om de nya Alzheimerläkemedlen vidare till NT-rådet som ska göra sin egen, nya, bedömning.
”Får inte bli en broms”
Thony Björk hoppas att rådet behandlar de båda läkemedlen separat. Så att de börjar med lekanemab direkt när de fått TLV:s underlag och inte väntar in donanemab.
– NT-rådet får inte bli en broms för att vi får tillgång till nya effektiva terapier, säger Thony Björk och fortsätter:
– Det är ju viktigt att det blir rätt patienter som behandlas och att behandlingsprinciperna blir jämlika över hela landet. Men det är också viktigt att vi så snabbt som möjligt för tillgång till nya behandlingsmöjligheter!
De nya läkemedlen mot Alzheimers sjukdom
Två nya läkemedel, lekanemab och donanemab, kan bromsa tidig Alzheimers sjukdom genom att ta bort skadligt protein i hjärnan. På forskarspråk heter det här proteinet beta amyloid.
Läkemedlen ges som dropp på sjukhus varannan till var fjärde vecka.
Men alla patienter kan inte få dem. Det måste vara i ett tidigt stadium av sjukdomen.
Sedan ska vården använda olika metoder för att säkerställa diagnosen. Exempelvis gör man en undersökning med så kallad PET-kamera för att se om det skadliga proteinet börjat samlas i hjärnan. Sedan tar man också prov på ryggvätskan. Dessutom behöver personen gentestas.
Vården behöver ta gentest för att personer med vissa genvarianter har ökad risk för en allvarlig typ av biverkan som kallas ARIA.
Den här typen av biverkan innebär förändringar i hjärnan som kan ge svullnad eller små blödningar. Ofta är den symtomfri, men kan vara livshotande i sällsynta fall.
På grund av risken för ARIA behöver patienter som får exempelvis lekanemab göra regelbundna undersökningar med magnetkamera, särskilt i början av behandlingen.
