Trots att var femte svensk är 65+ är äldre gravt underrepresenterade i riksdagen. Nu vill en grupp välkända politiska veteraner ändra på det. "Livserfarenhet är värdefullt", säger Beatrice Ask (M) till DN.
Riksdagen representerar inte befolkningen. Åtminstone inte om man ska se till åldersfördelningen.
Var femte svensk är 65 år eller äldre. På valdagen 2022 hade hade 14 av de 349 nuvarande riksdagsledamöterna hunnit fylla 65 år. Det motsvarar cirka fyra procent av samtliga riksdagsledamöter.
Så har det sett ut i många år.
Veteraner vill lyfta fler seniorer i politiken
Just nu pågår nomineringarna för fullt och partierna arbetar intensivt med att ta fram vilka kandidater som ska hamna på valsedlarna inför nästa års val.
Nu vill en grupp välkända veteraner ändra på den skeva åldersfördelningen, rapporterar DN.
”Erfarenhet är en underskattad kompetens”
Beatrice Ask (M), mångårig minister och toppnamn bland moderaterna i decennier, är en av dem som märkt av svårigheterna.
När hon nu, 69 år gammal, ville göra comeback inför höstens nomineringsprocess till riksdagen kom hon inte ens med i provvalet.
Hon blev förstås besviken, men konstaterar att det kommer fler val. Samtidigt vill hon lyfta ålderismen i det svenska samhället.
– Erfarenhet är en underskattad kompetens. Och jag tror att i oroliga och stökiga tider som den här så behövs det en och annan som kan luta sig tillbaka mot erfarenhet och tyngd. Livserfarenhet är värdefullt, säger hon till DN.
Förslag: en 65-plussare på plats fyra
En grupp välkända politiska veteraner har under en tid arbetat för att lyfta frågan om den skeva åldersfördelningen i riksdagen.
Två seminarier har redan hållits, och nu presenteras ett konkret förslag: varje parti bör placera en kandidat som fyllt 65 år eller äldre på fjärde plats på sina valsedlar. Tanken är att dessa kandidater då ska ha en reell chans att bli personvalda in i riksdagen.
Seniorer vet hur samhället fungerar för äldre
79-årige Björn von Sydow (S), tidigare talman och minister i flera regeringar lyfter fram att fler 65-plussare i riksdagen skulle tillföra viktiga perspektiv. Inte minst genom den långa erfarenhet som även yngre generationer kan dra nytta av.
– Det kan vara erfarenheter av hur samhället fungerar för de äldre och var det finns åldersrelaterade problem i samhällssystemet i dag, säger han till DN.
Anser att seniorer behövs för demokratin
Enligt honom skulle en tydligare representation av seniorer vara ”motiverat för demokratins stabilitet och utveckling”.
Han framhåller särskilt att de tre största partierna – Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Moderaterna – har störst möjlighet att göra verklig skillnad genom att följa förslaget.
”Inte godtagbart i en demokrati”
Även forskaren Bi Puranen, ansvarig för World Value Survey och knuten till tankesmedjan 60+, är starkt kritisk.
Hon anser att det är förfärligt och inte godtagbart i en demokrati att en så stor del av befolkningen inte är representerad i riksdagen.
Enligt Bi Puranen har partierna varit positiva till deras idéer. Men det är en annan sak om de lever upp till det när det är dags att nominera.
Politiken är det viktiga
Både Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin och äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) betonar vikten av att riksdagen speglar befolkningen.
Men Tobias Baudin säger samtidigt att deras utmaning är att få fler yngre som medlemmar eftersom de ”vill säkra att vi är ett starkt parti även framåt”.
På DN:s fråga om det behövs fler 65-plussare i riksdagen svarar Anna Tenje:
– Det viktiga är ju givetvis vilken politik man driver, men det är klart att riksdagen ska vara representativ för befolkningen.
