Vinterkräksjukan är här och Folkhälsomyndigheten varnar för ökande smitta. Äldre och kroniskt sjuka kan bli allvarligt drabbade och behöva sjukhusvård. Här är bästa råden för att skydda dig själv och andra.
Nu har säsongen för vinterkräksjuka 2025-2026 startat, enligt Folkhälsomyndigheten.
Att epidemin nu är igång betyder att spridningen av vinterkräksjuka har tagit fart i samhället. Myndigheten bedömer att spridningen kommer att öka under den närmaste tiden.
– Hur pass omfattande spridningen blir går ännu inte att förutspå. Förra säsongen rapporterades färre fall av vinterkräksjuka än året innan, med en lägre och något senare topp än under säsongen 2023–2024, säger biträdande statsepidemiolog Klara Sondén i en kommentar.
Vinterkräksjuka drabbar äldre hårdare
Personer i alla åldrar kan få vinterkräksjuka. För de flesta går sjukdomen över på några dygn.
Men för äldre kan vinterkräksjukan drabba betydligt hårdare än en ”vanlig magsjuka”.
När kroppen redan är skör kan kräkningar och diarré snabbt leda till uttorkning och allmän svaghet. Det är en vanlig orsak till att äldre i större utsträckning än yngre behöver sjukhusvård vid vinterkräksjuka.
Vinterkräksjukan slår hårt mot kroniskt sjuka
Många äldre lever dessutom med kroniska sjukdomar som hjärtproblem, diabetes eller njursjukdom. Om man har en underliggande sjukdom och kroppen samtidigt utsätts för en infektion kan grundsjukdomen försämras snabbt.
Vinterkräksjuka leder också ofta till längre vårdtider för äldre eftersom de har större risk för komplikationer.
Problem på äldreboenden och i vården
På äldreboenden och inom sjukvården kan vinterkräksjuka snabbt bli ett stort problem. Många äldre bor nära varandra och är beroende av hjälp i vardagen, vilket gör att smittan lätt sprids.
När både boende och personal insjuknar samtidigt uppstår personalbrist, avdelningar kan behöva stänga och patienter flyttas runt. Det drabbar äldre extra hårt, eftersom de ofta behöver kontinuitet, lugn och stabil vård för att tillfriskna.
Vinterkräksjuka kan öka dödligheten
Vinterkräksjuka kan leda till ökad dödlighet bland äldre och sköra personer.
Dödsfallen beror oftast på följderna av infektionen, som uttorkning och försämring av de sjukdomar personen redan har.
Folkhälsomyndigheten betonar att det är viktigt att förebygga smittspridning.
– God handhygien och att stanna hemma när man är sjuk är några av de mest effektiva åtgärderna för att skydda sig själv och andra från smitta. Det är särskilt viktigt inom hälso- och sjukvården och omsorgen, säger Klara Sondén.
Rekommenderar pappershanddukar
Folkhälsomyndigheten betonar att det är viktigt att det finns möjlighet att tvätta händerna i offentliga miljöer.
Dessutom rekommenderar myndigheten att man använder pappershanddukar och inte tyghanddukar på arbetsplatser, skolor och förskolor.
Så minskar du risken att bli smittad
Här är Folkhälsomyndighetens och 1177 råd för att minska risken att bli smittad – eller föra smittan vidare till andra:
- De flesta sorters handdesinfektion biter inte på vinterkräksjukevirus. Därför är det noggrann handtvätt med tvål och vatten som gäller och inte handsprit.
- Tvätta händerna med tvål och vatten efter toalettbesök, före måltider och efter kontakt med ytor som kan vara smittade.
- Använd flytande tvål och torka händerna med en egen handduk eller pappershanddukar.
- Om du har vinterkräksjuka – eller tror att du kan ha blivit smittad – är det extra viktigt att tvätta händerna noggrant.
- Undvik att laga eller hantera mat som andra ska äta om du har symtom.
- Försök också att hålla avstånd till andra så länge du känner dig sjuk.
Det här är viktigt om du blir sjuk
Om du själv blir sjuk är vila och vätska avgörande:
- Du behöver dricka mer vätska än vanligt när du har vinterkräksjuka. Både äldre och barn är extra känsliga för uttorkning.
- Drick lite vätska i taget. Använd en matsked om du har svårt att få i dig vätskan.
- Vätskeersättning kan vara till hjälp. Det kan du köpa på apotek eller blanda själv.
- Börja äta försiktigt när aptiten kommer tillbaka.
Då ska du kontakta vården
Ring en vårdcentral eller telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning om det här stämmer in på dig:
- Du känner dig mycket trött och svag.
- Du har haft diarré i mer än en vecka.
- Du kräks mer än ett dygn utan att det avtar.
- Du är magsjuk och använder läkemedel mot hjärtsvikt, diabetes, högt blodtryck eller en annan allvarlig sjukdom.
Du kan behöva vård snabbt
Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om
du har ett eller flera symtom som:
- Blodiga diarréer.
- Hög feber och frossa.
- Svåra magsmärtor som inte går över trots att du har kräkts eller
har haft diarré.
Det här är vinterkräksjuka
Vinterkräksjuka är den vanligaste magsjukan i Sverige och orsakas av calicivirus. Det finns två typer av calicivirus, norovirus och sapovirus. Norovirus är vanligare. Du får samma symtom, oavsett vilket virus som har orsakat vinterkräksjuka.
Den sprids mycket lätt och är vanligast mellan november och april, men kan förekomma året runt. Vinterkräksjuka smittar via nära kontakt med sjuka personer, förorenad mat eller dryck samt via händer och ytor.
Inkubationstiden är oftast 12–48 timmar. Vanliga symtom är illamående, kräkningar och diarré som ofta kommer plötsligt. Många får även ont i magen, huvudvärk, feber och värk i kroppen. De flesta annars friska vuxna blir bättre inom ett till tre dygn.
Du kan få ett kortvarigt skydd mot vinterkräksjukan när du har varit sjuk. Men eftersom skyddet inte varar särskilt länge kan man bli sjuk flera gånger under en vinter.
Omkring var femte svensk är immun mot vinterkräksjukan. De har en genvariant, en slags trasig gen, som gör att viruset inte kan infektera cellerna i tarmen.
Små barn, äldre och personer med underliggande sjukdomar kan bli allvarligt sjuka av vinterkräksjuka och behöva sjukhusvård.
Källa: 1177 Vårdguiden, Karolinska institutet
