Birgitta lurade bedragarna
Omvärld & ekonomi | Brott mot äldre
Birgitta Jonsson. Foto: Tomas Södergren.

Birgitta lurade bedragarna

Bedrägerier mot äldre ökar kraftigt. 2018 blev det hittills mörkaste året. Nu tas nya tag i kampen mot tjuvarna. Och det finns sätt att skydda sig.

Jan Arleij
Publicerad 2019-02-01

Tidigt på kvällen den 31 oktober ringde telefonen hemma hos Birgitta Jonsson.
– Jag insåg direkt att det var frågan om ett bedrägeriförsök.
Hon sitter i favoritsoffan i vardagsrummet i lägenheten i Stockholm. Precis som då när bedragaren ringde.
– Jag var förstås inte beredd men när personen uppgav sig vara från något som hon kallade spärravdelningen drog jag genast öronen åt mig. Jag har aldrig hört talas om en spärravdelning.

Höll god min

Birgitta tänkte snabbt och höll god min, nu skulle hon spela med. Inte helt enkelt eftersom uppringaren var trovärdig och skicklig i sin roll.
– Det var en kvinna som sa sig heta Madeleine och som talade mycket god svenska. Hon lät som just den sortens person som är bankanställd. Det var en riktig föreställning, hon var oerhört illusorisk!

Madeleine, som hon ju kallade sig, ville tidigt i samtalet få mig att berätta vilken bank jag har.

Uppgav en annan bank

Men efter bedragarens misstag med ”spärravdelningen på din bank” blev de fortsatta försöken enkla att genomskåda för Birgitta.
– Madeleine, som hon ju kallade sig, ville tidigt i samtalet få mig att berätta vilken bank jag har. Jag svarade, men uppgav då en annan bank.

Försökte spåra numret

Uppringaren var iskallt tålmodig och Birgitta svarade med att låtsas vara virrig. När hon uppmanades att gå och hämta koden till sin bankdosa gjorde hon istället något helt annat: Van vid internet – sedan många år undervisar Birgitta andra pensionärer på SeniorNet – hann hon såväl polisanmäla som twittra ut att hon var utsatt för ett pågående bedrägeriförsök. Birgitta la bland annat ut uppringarens telefonnummer i hopp om att få hjälp att få det uppspårat.

Det var bråttom

”Madeleine” anade ingenting utan fortsatte istället med påståendet att tjuvar nu hade hackat sig in till Birgittas konto, och att spärravdelningen akut måste stoppa detta. Det var alltså bråttom och Birgitta uppmanades att snabbt göra nya försök att hitta dosa, bankkort och kod.

”Vishing” ökar lavinartat

Under senhösten 2017 gjordes allt fler polisanmälningar där drabbade individer beskrev hur de blivit uppringda av personer som utgett sig för att vara från olika företag och banker, men även från myndigheter.
De uppringda personerna, oftast seniorer, lurades att lämna ifrån sig sina inloggningsuppgifter eller uppmanades att använda sitt bank-id – för att sedan ha fått sina konton tömda.
Fenomenet benämns ”vishing”, av engelskans voice för röst och phishing för fiske.
Bedrägeriformen ökar kraftigt och i december hade cirka 5 500 polisanmälningar gjorts

Dölj faktaruta

Trovärdigt och skrämmande

– Hon försökte få mig på fall med två grepp, analyserar Birgitta. Det ena var att hon vid ett flertal tillfällen namngav två personer och sa att de satt häktade just för att försöka hacka sig in och stjäla pengar från privatpersoner. Nu var deras kumpaner aktiva. Det lät trovärdigt och skrämmande.

Falska koder

– Det andra var att hon gav mig ett antal koder att knappa in. Vilket förstås inte fungerade. Hon låtsades förvånad och bekymrad. Sedan kom då uppmaningen att det var lika bra att jag själv knappade in min egen kod.
Medan samtalet pågick fick Birgitta, tack vare sitt meddelande på twitter, hjälp att försöka spåra samtalet. Det gav inget resultat eftersom tjuven ringde med ett kontantkort.

Samtalet avslutades när jag hänvisade dem till min gode man.

Hänvisade till ”god man”

När samtalet pågått en timme låtsades rånaren till slut ge upp och bad Birgitta att istället tala med hennes ”kollega”.
– Han presenterade sig som Johan Möller och lät även han helt trovärdig och klanderfri, berättar Birgitta. Samtalet avslutades när jag hänvisade dem till min gode man, vilket bedragarna tolkade som min make.

Tackad av polisen

Efteråt tackade polisen för Birgittas insats. Ärendet lades visserligen ner eftersom det stannade vid ett försök till bedrägeri. Men Birgitta hade antecknat allt bedragarna sa. Varje detalj och pusselbit i hur telefonbedragare agerar mot äldre är av största intresse för utredarna.
Kartläggning pågår hela tiden, varje försök kan bidra till ledtrådar. Därför vill också polisen att den som utsätts alltid ska göra en anmälan och berätta.

Gör så här när det ringer!

1. Logga aldrig in med bank-id eller bankdosa på annans begäran.

2. Om du blir uppringd av någon som vill att du loggar in på din bank eller att du ska uppge dina koder ska du avsluta samtalet. Var oartig – lägg på!

3. Lämna aldrig ut dina koder till någon. Du kan uppmanas att identifiera dig via bankdosan – gör det inte – det kan ge bedragaren tillgång till dina konton.

4. Om en obekant ringer och du blir osäker – lägg på!

5. Om en obekant ringer och påstår sig vara en nära släkting och du blir osäker – lägg på luren och ring tillbaka på ett telefonnummer som du har.

6. Om du är osäker på om det är din bank som ringer – lägg på luren och ring tillbaka på ett nummer du vet går till din bank.

7. Om du blivit utsatt för ett bedrägeri, kontakta din bank omgående och gör därefter en polisanmälan.

8. Om du ändå drabbas – ta hjälp och stöd av människor i din närhet.

Dölj faktaruta

Rädslan isolerar många

Birgitta Jonsson blev aldrig rädd under samtalet. Tvärtom var ”det skönt att driva med dem”. Men ilskan och upprördheten fanns där under ytan.
– Jag vet hur mycket glädje äldre kan ha av internet som de går miste om av rädsla just för att råka ut för bedragare. Den rädslan isolerar många.
– Ändå blir det allt vanligare att vi äldre är ute på nätet. Samtidigt är vi ännu inte tillräckligt erfarna och duktiga. Det har tjuvarna förstått. Vi blir lätta att lura.

Konflikträdsla

Birgitta Jonsson ser flera faktorer bakom äldres utsatthet, förutom att de ofta inte är lika insatta i den nya tekniken.
– Man tror snällare om folk och tycker  det är oartigt att ifrågasätta. Vi äldre har en annan fostran som gör oss mer konflikträdda. Vi har ofta svårare att säga nej.

Äldre måste komma till insikt om att en kod till dosan är samma sak som en nyckel till kassaskåpet.

Godtrogenheten har också att göra med att äldre har vuxit upp med en annan bild av hur en typisk kriminell ser ut och låter, tror Birgitta.
– Nu är de ju manschettjuvar nästan allihop. Då slår inte varningslampan på i tid.
Sen kan det handla om att vi naturligt försvagas kognitivt, fortsätter Birgitta.

Stressad situation

– Om man exempelvis hör dåligt och måste koncentrera sig på att lyssna är det svårare att ta in innehållet. Är det dessutom bråttom, vilket tjuvarna ofta vill få en att känna, är det naturligt att man vill hjälpa till. Ens eventuella misstänksamhet kommer fram först när man lagt på.
Bättre kunskap om internet är bästa skyddet, säger hon.
– Äldre måste komma till insikt om att en kod till dosan är samma sak som en nyckel till kassaskåpet. Om en främling ringer och vill ha din kod till dosan eller ditt bank-id är det samma sak som att be om nyckeln till din bostad.

Skäms och känner sig dum

När väl det otäcka har hänt är det viktigt att det finns stöd och tröst att få, men också tips om hur man praktiskt går tillväga för att polisanmäla och kontakta försäkringsbolag och bank.
–Det är många som drabbas, flera varje dag. De förlorar mycket pengar, kanske alla sparpengar, säger Birgitta Jonsson, och blickar ut genom fönstret.
– Men många vågar eller vill inte berätta. De inser att de blivit lurade precis när de lagt på luren. Man skäms och känner sig dum.

Fakta

  • 325 brott begås mot äldre varje månad.
  • Drygt var sjätte 65-plussare utsätts för något brott varje år.
  • Bedrägeribrotten i Sverige är nu fler än 200 000 om året.
  • Var tredje minut sker en id-kapning.
  • Det senaste året är ökningen av brott mot äldre över hundra procent.
    Källa Polisen

 

Dölj faktaruta
Jan Arleij
Publicerad 2019-02-01
senioren-nr-1
Artikeln är hämtad ur magasinet Senioren nummer 1 / 2019. Missa inget innehåll - bli medlem i SPF Senioren och få Senioren kostnadsfritt eller starta en prenumeration på Senioren.
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor inom medicin, pensioner & skatter, må bra samt sex & relationer.