Ekonomi & juridik | Fattig pensionär

Som ensam får Inger det knappt

För två år sedan skrev vi ett reportage om att Sveriges fattigpensionärer blir allt fler. En av dem vi träffade då var Inger Sörin, som var orolig för vad som skulle hända om hennes man dog. Hur skulle hon då klara sig ekonomiskt? Nu har det hänt, Inger har blivit ensam.

Ulrika Palmcrantz
Publicerad 2016-09-30

Inger

Så länge Olle fanns klarade de sig hyfsat. På varsin låg pension gick månadsslutet ihop, även om marginalerna inte var stora. Ingers största orosmoment var hur hon skulle klara sig om Olle gick bort. Eftersom han drabbats av flera hjärnblödningar var oron ständigt närvarande. Hur skulle hon kunna betala hyran på egen hand? Den var ju nästan lika hög som hela hennes pension…
”Jag skulle nog få gå och ställa mig utanför Ica och sjunga med en liten pappmugg framför mig”, sa hon i reportaget i dåvarande Veteranen (nr 5, 2014).

Sorg och ekonomisk oro

Och nu har det hänt, det hon fruktade mest av allt. I augusti 2015 gick Olle bort, svårt sjuk efter både hjärnblödningar och lunginflammation. Inger gråter fortfarande när hon ska berätta om de sista skälvande dygnen.
– Han kämpade i tre dygn, Olle, och jag vakade bredvid honom hela tiden. Han kände igen mig, han sa ”Inger”, säger hon med gråten i halsen.
Förutom sorgen och tomheten efter Olle blev ekonomin också väldigt mycket stramare när Inger blev ensam, även om hon fick bostadstillägg.
– Hade jag inte fått hjälp av min äldste son hade jag aldrig klarat mig, säger hon.
Inger får ut ungefär 13 000 i månaden, pension och bostadstillägg sammantaget. Men bara hyran på lägenheten ligger på 8 400 kr per månad.
– Och så har jag tre katter som kostar pengar, sen är det telefon, försäkringar, mat. Nej, det skulle aldrig gå utan lite hjälp.

Svårt att flytta

Hon har aldrig bett barnen om hjälp, det skulle hon inte kunna. Men hennes äldsta son sköter det snyggt, han förstår läget och kan ringa och säga ”nu har jag satt in 2 000 på ditt konto, morsan”.
Han försöker också hjälpa Inger att byta lägenheten mot en billigare, men det är inte det lättaste eftersom Ingers lägenhet är relativt liten med hög hyra. De som vill byta upp sig i yta vill ha större än så, alternativt en lägre hyra.

Jag skulle dö av skam om jag stod där i kassan och skulle betala och kortet var spärrat!

– Tänk om de kunde bygga lite enkla moduler till oss pensionärer som inte har så mycket pengar, sådana de bygger till flyktingar. Det skulle duga jättebra för mig, jag behöver inte en massa maskiner och andra finesser. Jag har ingen diskmaskin, det har jag aldrig haft. Men jag drömmer om att bo längst ner och ha en liten uteplats.

– Då kunde man ju hjälpa varandra också, så kanske inte folk skulle vara så deprimerade och ensamma, lägger hon till.

Skulle dö av skam

Inger kämpar själv med att inte ramla ner i något ”svart hål”, nu när Olle är borta. Hon har varit deprimerad i perioder tidigare i livet, och det vill hon inte uppleva igen. För att stå emot försöker hon hålla sig så aktiv som möjligt. En gång i veckan leder hon allsång, dessutom är hon med i två körer, en bokcirkel och en må-bra-grupp.

Fakta om kvinnors pension

2015 var 79 procent (612 000) av dem som fick garantipension kvinnor, jämfört med 21 procent (158 000) män.
2014 var den genomsnittliga totala pensionen för kvinnor 13 275 kr och för män 19 819 kr. Kvinnornas pension var 67 procent av männens.
291 700 pensionärer har bostadstillägg. Av dessa är 76 procent kvinnor.
Det finns 1,11 miljoner kvinnliga pensionärer och 970 000 manliga.
I totalt utbetald pension skiljer det 5 900 kr/mån mellan kvinnliga och manliga pensionärer.
Färre kvinnor (cirka 1 miljon) än män (1,2 miljoner) är anslutna till tjänsten Minpension.se som visar den framtida totala pensionen.
Källa Pensionsmyndigheten

Dölj faktaruta

Den nittonde varje månad kommer pensionen och bostadstillägget, den tjugosjunde brukar Inger betala alla räkningar. Det brukar hamna på lite drygt tiotusen allt som allt. Sedan vet hon inte exakt på öret hur mycket hon har kvar på kontot, hon vill helst inte kolla det då.
– Nej, usch, det vågar jag inte, det är så hemskt. Men ibland när jag har på känn att det börjar bli på gränsen ringer jag Talsvar på banken och kollar saldot. Ibland blir jag glatt överraskad att det finns lite kvar, men för det mesta blir jag förfärad. Men jag har aldrig överskridit gränsen, jag har aldrig hamnat hos Kronofogden eller så. Jag tror att jag känner på mig ungefär hur mycket jag har. Jag skulle dö av skam om jag stod där i kassan och skulle betala och kortet var spärrat!

Skulle ha sparat

Hon säger sig aldrig ha varit bra på ”det här med ekonomi”. Det var Olle som skötte det, han som betalade räkningarna och höll koll.
– Han var så duktig, Olle, det var han som var klippan. Och han betalade mer än jag också, han brukade betala räkningarna och jag maten. Annars hade han inte så mycket han ville köpa, det var familjen som var viktig för honom.
Ibland ångrar Inger att hon inte sparade mer tidigare i sitt liv. Eller tänk om Olle och hon hade köpt ett hus för länge sedan, då hade hon haft det att sälja nu?
– Det är ju skillnad för dem som säljer hus, de får ju en massa pengar för sina hus som de köpte för ett par hundratusen för fyrtio år sen. Och sparat mer borde man väl ha gjort. Men samtidigt, jag har en kompis som sparade och sparade, och sen dog hon i en bilolycka. De hade sparat hela sitt liv för att kanske köpa något i Spanien. Och så dog hon!
Inger konstaterar att det egentligen är det som är gratis i livet som är viktigast, men ändå går det inte att bortse ifrån att den som har pengar har större frihet och fler valmöjligheter.
– Om jag hade ett litet torp skulle jag vara helnöjd. En liten täppa, tänk om man hade det!

”Det måste göras något åt kvinnors låga pensioner – nu!”

Christina_RogestamSPF Seniorernas ordförande Christina Rogestam skriver och pratar ofta om kvinnors låga pensioner, och att regeringen måste göra något åt det. Att jämna ut löneskillnader på arbetsmarknaden är viktigt, men det hjälper inte de som är pensionärer nu.

– Man har gjort vissa saker för att komma åt glappet mellan kvinnors och mäns inkomst, och därmed pension. Bland annat har sjuksköterskor fått högre ingångslön, och det har skapats fler heltidstjänster. Det kan gagna de kvinnor som idag är i 40-45-årsåldern, men det får ju ingen effekt för dem som redan gått i pension, eller som gör det de närmaste åren.

Varför acceptabel för seniorer?

I en debattartikel skriver Christina Rogestam om hur man från regeringens håll förfasar sig över ett förslag om ingångslöner för nyanlända på 15 000 kr brutto per månad, under en begränsad tid. En inkomstnivå som anses ”oacceptabel”. Samtidigt ligger snittpensionen i Sverige på drygt 16 000 kr brutto i månaden, därtill betalar vi seniorer högre skatt än löntagare, skriver Christina.
– Det brådskar och det måste till åtgärder som får effekt på kort sikt. Som exempelvis ordentliga skattesänkningar, höjt bostadstillägg och en engångshöjning av både garanti- och inkomstpensionen. Görs det ingenting kommer andelen kvinnliga pensionärer med låg ekonomisk standard att öka från dagens 20 till 50 procent år 2060, enligt alla prognoser, säger Christina.

Dölj faktaruta

”Alla i Sverige ska kunna känna trygghet”

AnnikaStrandhallSocialförsäkringsminister Annika Strandhäll:

Många kvinnor som varit hemma med barn och/eller arbetat deltid under många år får låg pension. Hur ska man komma till rätta med inkomstgapet när det gäller pensionen mellan kvinnor och män?

– I dag har kvinnor i snitt 70 procent av mäns pensioner. Så vill vi inte ha det. Därför drog pensionsgruppen för ungefär ett år sedan igång ett stort projekt där vi ser över pensionerna ur ett jämställdhetsperspektiv. Analysfasen är nu färdig och i höst kommer vi att diskutera olika förslag. Främst måste vi åtgärda grund-orsakerna till de ojämställda pensionerna, nämligen ojämställdheten i arbets- och familjelivet. Men vi kommer också se vad som går att göra som kan få effekt här och nu. Detta är en fråga som är otroligt viktig för mig och för oss som feministisk regering.

Planerar man några andra åtgärder för Sveriges många ”fattigpensionärer”, som sänkt skatt?
– Vi har redan gjort satsningar på över fyra miljarder på Sveriges äldre, med ökad bemanning i äldreomsorgen och satsningar på äldres hälsa. I höstas höjde vi bostadstillägget och vi har påbörjat avskaffandet av pensionärsskatten. Men vi är inte nöjda. Just nu gör vi en översyn av bostadstillägget, eftersom det är ett väldigt träffsäkert sätt att nå de mest utsatta. Ett problem är också att många som har rätt till bostadstillägg inte ansöker om det. Därför har vi gett Pensionsmyndigheten ett mål om att öka kunskapen om bostadstillägget.

En ingångslön på 15000 kr/mån anses ”oacceptabel” när det har diskuterats minimilöner. Men hur resonerar man kring att så många av Sveriges pensionärer lever långt under den nivån?
– När det nya pensionssystemet kom på plats räknade man med att den totala pensionen skulle uppgå till ungefär 65-70 procent av lönen. Den främsta orsaken till att det inte ser ut så i dagsläget är på grund av den snabba medellivsökningen – pensionen måste helt enkelt räcka under fler år. Det är därför vi behöver åstadkomma ett längre arbetsliv och mer hållbart arbetsliv för fler. Men det går självfallet även att diskutera nivåerna i grundskyddet, samtidigt som man ska komma ihåg att det alltid handlar om en avvägning mellan nivån och drivkrafter till arbete. Vår ingång är egentligen enkel, alla i Sverige ska kunna känna trygghet och framtidstro. Det är en del av den svenska modellen. En förutsättning för det är att alla ska ha pensioner som går att leva på.

Dölj faktaruta
Ulrika Palmcrantz
Publicerad 2016-09-30
senioren-nr-6
Artikeln är hämtad ur Senioren nummer 6 / 2016. Missa inget innehåll - bli medlem i SPF Seniorerna och få Senioren kostnadsfritt eller starta en prenumeration på Senioren.
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2015 Senioren - När insidan räknas