Ekonomi & juridik

Villaägare med hemtjänst missar avdrag för underhåll

Publicerad 2009-07-09

Det har gått ett år sedan det slutgiltigt gjordes klart att underhållskostnaderna för villaägare ska vägas in när hemtjänstavgiften beräknas. Ändå är informationen från kommunerna många gånger knapphändig, rörig eller ibland rent felaktig om denna rättighet.

Sune Hjalmar i Täby är den som uppmärksammar Veteranen på problemet. Han har själv gått igenom information från ett stort antal kommuner och konstaterar att många kommuner gärna vill tänja begreppet ”faktiska kostnader” till att innebära en av kommunen fastslagen schablon. Han hävdar till och med att kommunerna många gånger med vilje tycks gå ut med missledande information.
Hemtjänstavgiften beräknas utifrån bland annat vilka boendekostnader en människa har. För den som bor i hyresrätt är det ofta ganska enkelt: I hyran ingår drift, underhåll och vissa reparationer av bostaden. Men för den som bor i eget hus är det lite knivigare.

Regeringsrätten slog våren 2008 fast vad tidigare både länsrätt och kammarrätt bedömt: Att Östra Göinge kommun hade fel när de avslog en äldre kvinnas krav på att dra av för underhållsarbeten på villan hon bodde i.
Östra Göinges socialnämnd menade att en schablon skulle användas för att bedöma kvinnans boendekostnader, på samma sätt som när Försäkringskassan beräknar bostadstillägget. Kvinnan hänvisade till ett antal kostnader för gräsklippning, snöröjning och rensning av takrännor, som hon menade var nödvändiga för att hon skulle kunna bo kvar i huset.

Ingen rusning
Ett år senare kan avgiftshandläggaren Inga-Britt Tedevall på Östra Göinge kommun konstatera att den väntade rusningen för att få använda den nya modellen har uteblivit. Av de ungefär 600 hemtjänsttagarna är det idag max fem personer som lämnar uppgifter om underhållskostnader:
– Vi trodde kanske att det skulle bli många som ville göra på det sättet, efter att det skrivits mycket i tidningarna om det. Men det är kanske inte så många som bor i sina hus när de är i den åldern. Vi är en landsortskommun med många jordbruksfastigheter och därifrån flyttar människor när de blir äldre.

Enligt Inga-Britt Tedevall har det däremot betytt att kommunen måst bli tydligare om vad som gäller. De har fått titta mer på hur hemtjänsttagaren kan lämna in uppgifter. Men det är inte lätt att hitta information om denna möjlighet på kommunens hemsida.

Och de är inte ensamma. Veteranen hittar exempel på kommuner som fortfarande säger sig beräkna avgiften utifrån Försäkringskassans schablon, som ger utrymme för förbestämda poster för driftskostnader som sophämning och vatten, som säger att undantag kan göras men ändå inte nämner underhållskostnader.
På Sveriges kommuner och landsting känner juristen Pär Ödman till Regeringsrättens utslag.
Han menar att kommunernas information inte är särskilt detaljerad, så det går inte att räkna med att få upplysningar om allt om man inte tar personlig kontakt med en handläggare.
Lägger man inte väl mycket ansvar på en enskild individ, att själv ta reda på att man har rätt att dra av för underhåll, när kommunerna skriver att Försäkringskassans schablon gäller?
– Det kan man kanske tycka. Men vi har inte gått ut med någon särskild information, vad jag känner till. Vi kan inte heller ta kommuner i örat, det är inte den relationen vi har.

Kommuner ger olika information

På Täby kommuns blankett Inkomstförfrågan för beräkning av hemtjänstavgiften finns förtryckta rutor. Den som bor i egen fastighet har att fylla i kostnader för på förhand bestämda driftskostnadsposter: sophämtning, vatten, avlopp och uppvärmning. Ingenstans finns plats för underhållskostnader eller andra driftskostnader. Inte heller lämnas information om detta.
Storfors kommun har en broschyr för Taxa Avgifter för bland annat hemtjänst. Där står att bostadskostnader beräknas med schablon på samma sätt som Försäkringskassan beräknar bostadstilllägg för pensionärer. Motala kommun skriver att ”Den faktiska bostadskostnaden för olika bostadstyper beräknas enligt de schablonregler som tillämpas av Försäkringskassan vid beräkning av bostadstillägg för pensionärer (BTP).”

Bland annat Hofors kommun gör på samma sätt, liksom Laholm, Karlskrona och Upplands Bro enligt broschyr daterad 2008. Örnsköldsviks kommun upplyser visserligen om att ”Anser Du att Dina drift- och uppvärmningskostnader är högre än vad schablonuträkningen visar, kan hänsyn tas till detta”. Men de skriver också att bostadskostnaden beräknas på samma sätt som Försäkringskassans bostadstillägg och de nämner inget om kostnader för underhåll.
Ronneby kommun förklarar att ”Driftskostnader = vatten och avlopp, sophämtning, underhåll och försäkringar. Där BTP-schablonen inte täcker faktiska uppvärmningskostnader (värme inkl. varmvatten) godkänns faktiska kostnader mot uppvisande av verifikation.”
Gotlands kommun förklarar att det är faktiska kostnader som ligger till grund för avgiften, men ”dit räknas räntekostnad som inte är avdragsgill samt driftskostnad”.

Kallt och okänsligt
– Det är kallt och okänsligt av kommunerna att hänvisa till att den enskilde hemtjänsstagaren själv kan ta reda på till exempel att man kan begära nedsatt hemtjänstavgift för underhållskostnader i sitt boende. Det säger SPFs omvärldsanalytiker Gunnar Degerman.
Han menar att problemet är en generellt otydlig socialtjänstlagstiftning.
– Det borde till exempel finnas utrymme på blanketten för inkomstuppgift att ange underhållskostnader. Om man ska hävda sin rätt i dag måste man vara påstridig. Och det är inte läget för en äldre person, säg en 80-årig ensam dam som är uppfostrad att inte höja rösten och kräva sin rätt, säger Gunnar Degerman.
Hur stort är problemet?
– Nja, kanske inte så stort sett till antal personer. Men för de som det gäller är det ju en stor fråga. Om man har rätt att få sin hemtjänstavgift sänkt är ju varje hundralapp och tusenlapp viktig.

Text: Maria Wiberg


Gunnar Degerman är omvärldsanalytiker på SPF, Sveriges Pensionärsförbund.

Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.