Senior i Norden: ”Man vill inte vänta för länge”
Omvärld & ekonomi | Serie: Seniorer i norden
Foto Ulrika Palmcrantz

Senior i Norden: ”Man vill inte vänta för länge”

Vi är försiktiga med pengar, men är det något vi vill ha så unnar vi oss det. Kanske inte oxfilé men svensk honung, säger Bengt och Ann-Britt Thyrsson som är sist ut i vår serie om seniorer i Norden.

Ulrika Palmcrantz
Publicerad 2019-09-03

Man ser spår av barnbarn lite här och var i Ann-Britts och Bengts trivsamma lilla hus i Söderhamn. Intill ett skrivbord står en leksaksspis och väggarna är fulla av fotografier på glada barn. I badrummet finns små skyltar ovanför handdukskrokarna, på en står det ”för små gäster”.
– Det är viktigt att de alltid känner sig välkomna när de kommer hit, säger Ann-Britt.
Så har hon också tjugofem år i barnomsorgen bakom sig och vet hur man roar små människor.
–Ann-Britt är som klippt och skuren för att ta hand om barn, säger Bengt.

Byggt ut

Trots lite protester från sin fru visar han bilder i mobiltelefonen på Ann-Britt som rullat ut långa ritpappersrullar på gräsmattan i trädgården och låter barnbarnen gå loss med penslar.
–Det är väl sånt man gör bara, säger Ann-Britt och viftar undan det hela.
Deras röda lilla hus byggdes ut med ett par meter åt ena hållet för några år sedan. Köket blev större, även sovrummet. Huset har Ann-Britts pappa byggt en gång i tiden. När hennes mamma inte kunde bo kvar tvekade inte Bengt om att de skulle ta över. Han fick sin vilja igenom och nog har de haft det bra här. Här har barnen vuxit upp och nu njuter de själva på altanen, i trädgården eller inne i värmen.

Kommer flytta

–Men vi kommer antagligen inte att bo kvar här när vi blir över 74, säger Bengt.
–Nej, Bengt, det kommer vi inte, säger Ann-Britt bestämt.
Det är som med det övriga som gäller pensioneringen – de har planerat nogsamt innan de fattat sina beslut. Ingenting lämnas åt slumpen. Bengt började undersöka saker redan i 60-årsåldern.

Tittade och jämförde

När Ann-Britt var 64 och kände sig rätt trött efter tjugofem år i barnomsorgen och femton i äldreomsorgen, tittade de efter hur mycket man skulle förlora på att gå i pension då jämfört med att jobba ytterligare ett år.
– Det skilde ju bara ett par hundralappar. Då tänkte vi att det var väl bara att köra, säger Bengt.
De funderade också på hur de skulle göra med sina tjänstepensioner, hur fort de skulle ta ut dem. På fem år, eller tio? Eller livslångt?
– Vi kom fram till att tio år nog var det bästa. Då skulle vi ha det hyfsat gott ställt tills vi var 74. Efter det tänkte vi att vi kanske ändå inte orkar göra lika mycket längre, säger Bengt.

Dagarna går

Ann-Britt slutade på den privata förskolan hon arbetade på och fick ett år hemma själv innan Bengt gick i pension. Att få tiden att gå var inga problem.
– Jag älskar att promenera, så jag var ute mycket. Sedan är det trädgården, barnbarnen, ja, dagarna bara gick.
Bengt, som från början är ”25-öres-ingenjör” som han säger att man skämtsamt brukar kalla dem som gått i tvåårig fackskola, har jobbat på Ericsson som sedan blev Emerson, större delen av sitt yrkesverksamma liv.
– Jag började på verkstadsgolvet och sedan blev jag tjänsteman. Jag gick en ettårig datautbildning och hamnade sen på informationsavdelningen där jag hade hand om hemsidan.

Bengt och Ann-Britt Thyrsson

Ålder: 69 och 70 år.
Bor: Söderhamn.
Familj: Lars-Göran, 47, och Ann-Charlotte, 45 (Ann-Britts barn sedan tidigare), Kristina, 38 och Anders, 35. Sex barnbarn i åldrarna 2-22 år.

Dölj faktaruta

Jag tycker inte att vi behöver försaka någonting.

De sista åren var roligast

Erfarenheterna därifrån sätter spår än idag, eftersom han är webbansvarig i SPF Seniorerna Söderhamn.
Men de sista åren av yrkeslivet var han anställd på Arbetsförmedlingen och skulle göra ett slags ”inventering” av nyanlända som sökte jobb.
– De åren var nog allra roligast, det var roligt att få träffa så mycket människor.
Att Bengt varit tjänsteman större delen av yrkeslivet medan Ann-Britt alltid arbetat inom vård och omsorg, syns i pensionskuvertet.

Väldig skillnad

– Det är en väldig skillnad på våra pensioner, konstaterar Bengt. Men tillsammans har vi ungefär 30 000 kr varje månad, efter skatt. När tjänstepensionerna tar slut kommer en tredjedel av det att försvinna. Men då har vi huset som en säkerhet, vi kanske säljer det och flyttar till en lägenhet då.

Planerar noga

Han planerar noga och papper är ingenting som skrämmer honom.
– Sommaren 2014 hade jag gett mig den på att jag skulle gå i pension i september det året. I maj skickade jag in begäran om pension och jag tror att det var en sex eller sju kuvert jag skickade in till Alecta, KPR och allt vad det nu var. Och det fungerade jättebra, säger Bengt.

Det svenska pensionssystemet

  •  Det svenska pensionssystemet är uppdelat i allmän pension, tjänstepension och eventuellt eget sparande till pension. Hur stora de olika delarna är, är individuellt.
  • Snittpensionen i Sverige ligger på cirka 13 500 – 14 000 kr netto per månad.
  • Den allmänna pensionen är den statliga delen av pensionen. Den består av inkomstpension/tilläggspension, premiepension samt grundskyddet i form av garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.
  • Varje år avsätts 18,5 procent av lön och andra ersättningar till allmän pension. (I realiteten blir det dock bara 17,21 procent eftersom det görs ett avdrag på 7 procent för den allmänna pensionsavgiften.
  • Garantipension är ett grundskydd för den som haft liten eller ingen inkomst. För att få full garantipension krävs att man bott 40 år i Sverige mellan 16 och 64 års ålder. Har man bott kortare tid, minskar garantipensionen.
  • Full garantipension (2019) är 8 254 kr per månad för ensamstående och 7 363 för gifta. Gränsen för att få garantipension som komplement till den inkomstrelaterade pensionen går vid 11 906 kr/ månad före skatt i inkomstpension för ensamstående och 10 553 kr/månad före skatt för gifta.
  • Den som har låg inkomst och fyllt 65 kan ansöka om bostadstillägg och/eller äldreförsörjningsstöd.
  • Fullt grundskydd, det vill säga garantipension och bostadstillägg, ger cirka 12 700 kr netto per månad.
  • De flesta får även en tjänstepension från arbetsgivaren och ungefär var fjärde person har även en privat pensionsförsäkring.

Källa Pensionsmyndigheten och
SPF Seniorernas pensionsexpert
Anna Eriksson

Dölj faktaruta

Försiktiga med pengar

De tycker att pengarna räcker till hyfsat bra. De gör någon utlandsresa varje år, ofta med SPF Seniorerna och nästan alltid till någon huvudstad.
– Jag tycker inte att vi behöver försaka någonting, säger Ann-Britt. Vi har alltid kunnat spara lite varje månad så att man har en buffert. Vi är försiktiga med pengar, men är det något vi vill ha så unnar vi oss det. Kanske inte alltid oxfilé då, men som igår när jag ville ha svensk honung, det är ju dyrt, men vi köpte det, säger Ann-Britt och skrattar.
– Det är ju mindre utgifter nu också, när alla barn är utflugna och huset nästan betalt, säger Bengt.

Aldrig haft det bättre

De njuter av livet och tycker egentligen att de aldrig haft det bättre. Det har funnits jobbiga perioder, Bengt har både fått en pacemaker inopererad och behövt göra ytterligare en hjärtoperation.
– Men du har alltid varit positiv ändå, jag vet inte om jag klarat det lika bra, säger Ann-Britt. En del gillar att klaga, men det gör inte du, Bengt.
Bengt ler lite försiktigt.
– Det kan nog vara nästan bra att åka på lite smällar ibland, så att man inser vad som är viktigt i livet.

Text och foto: Ulrika Palmcrantz

Ulrika Palmcrantz
Publicerad 2019-09-03
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor inom medicin, pensioner & skatter, må bra samt sex & relationer.