Bräcke – bäst eller sämst för seniorer?
Foto: Lennart Jonasson
Vård & omsorg | Omsorg

Bräcke – bäst eller sämst för seniorer?

Tidningen Fokus tog fram statistik som visade att Bräcke är landets sämsta kommun att bo i. Samtidigt visar färsk statistik från Socialstyrelsen att äldreomsorgen i Bräcke håller hög klass. Hur går de olika budskapen ihop?

Publicerad 2015-06-04

I centrala Bräcke genomför ett gäng glada och spänstiga damer veckans gemensamma gymnastikpass. De sitter i ring och böjer och töjer på allehanda leder och muskler. Skratten och kommentarerna är många under övningarna, som leds av Inger Jonsson. Vi undrar om hon är medveten om att hon enligt en undersökning bor i landets sämsta kommun?

– Det där stämmer inte alls, försäkrar Inger. Vi har allt vi behöver här. Jag har flyttat många gånger i mitt liv men härifrån flyttar jag aldrig.

Individuell balansträning

Arbetsterapeuten Camilla Bruman ansvarar tillsammans med sjukgymnasten Kajsa Åström för det som kallas ”Balansskolan”. Deltagarna är äldre personer som har behov av balansträning. Här görs först en bedömning av vårdtagarens fysiska status, som sedan ligger till grund för ett individuellt anpassat träningsprogram.
– Vi har nyligen avslutat en balanskurs och alla har förbättrat sig märkbart, berättar Camilla Bruman. Att träna upp balansen och styrkan minskar fallrisken. Med färre fall sparas mycket lidande och även mycket pengar, eftersom frakturer på gamla människor är dyra för samhället.

Nöjd med maten

En som överväger att delta i nästa omgång av balansskolan är 88-årige Arne Forsström. Han får nu sakkunnig hjälp av arbetsterapeuten och sjukgymnasten att utföra några teströrelser. Arne har ett långt och hårt arbetsliv som bland annat skogsarbetare bakom sig, en vanlig bakgrund för en man i hans ålder i Bräcke. Nu bor han på äldreboendet Gimsätra.
– Jag har fått en jättefin lägenhet här och är mycket nöjd. Maten är också bra.

Personaltätheten har höjts

Enhetschefen på Gimsätra äldreboende, Mari Edström, tycker att det är sorgligt att Bräcke oftast förekommer i negativa sammanhang i media.

Om Mari Edström fick önska sig en förbättring i någon form på Gimsätra så skulle det vara särskild städpersonal. Det skulle underlätta mycket för vårdpersonalen. Samtidigt gläds hon över att bemanningsgraden faktiskt har höjts från 0,58 till 0,60 vårdpersonal per boende på kommunens äldreboenden.

Lena Eriksson har jobbat på Gimsätra sedan mitten av 90-talet. Hon upplever att arbetet blir allt tyngre, främst därför att antalet dementa ökar på grund av att de boende blir allt äldre. De flesta boende här är i 90-årsåldern.
– Jobbet är trevligt, men samtidigt väldigt stressigt. Vi måste skynda oss hela tiden. Det skulle behövas fler platser på kommunens demensboenden för att avlasta äldreboendena.
I en fåtölj i en av korridorerna sitter 88-åriga Rut Svensson. Hon flyttade hit för ungefär ett år sedan och blev ganska nyligen änka. Hon är också tillfreds med tillvaron på Gimsätra.
– Fast nog var det bättre hemma ändå, konstaterar hon.

Brist i bemötandet

Inger Andersson är ordförande för SPF Seniorerna Gimådalen och tillika representant för SPF i Pensionärs- och tillgänglighetsrådet i Bräcke kommun.
Hon var chef för äldreomsorgen i kommundelen Gällö fram till pensioneringen 2009. I det stora hela tycker Inger att äldreomsorgen i Bräcke fungerar bra, även om hon har påtalat en del brister när det gäller personalens sätt att bemöta vårdtagare.
– En gång gjorde jag en anmälan till kommunen om ett sådant fall, och det åtgärdades därefter. Nu är det på gång en utbildning för alla i bemötande, vilket är bra. Grundorsaken i det aktuella fallet var egentligen problem med bemanningen. Vårdtagaren hade tjugosju olika vårdpersonal under en månad. Jag ska hålla koll på bemanningsfrågan framöver.

Ytterligare en sak som Inger Andersson tagit upp i Pensionärs- och tillgänglighetsrådet var att det saknades datummärkning på matlådorna som tillagades i det centrala köket i Bräcke. Detta har också åtgärdats.

Telefonnätet nedmonteras

PROs representant i Pensionärs- och tillgänglighetsrådet är Björn Hjortling, pensionerad polis med ett starkt samhällsengagemang. Även han är rätt nöjd med kommunens äldrevård. Han menar att pensionärsrådets sammansättning med både politiker och representanter för intresseorganisationer gör att viktiga synpunkter kommer fram, och att de sedan även förs vidare upp till kommunstyrelsen.
De svårigheter som ändå finns med att bli gammal i Bräcke hänför Björn Hjortling framför allt till statsmaktens agerande. Han ifrågasätter till exempel Post- och telestyrelsens tama reaktion på Telias beslut att avveckla det fasta telenätet i glesbebyggda områden.
– Detta har skrämt upp många gamla ute i byarna så att de inte vågar bo kvar i sina stugor. Lagen om offentlig upphandling är en annan negativ faktor. Den har bland annat medfört att taxiföretaget som vann upphandlingen inte har någon bil placerad i centralorten Bräcke. Detta innebär problem om man till exempel kommer med tåg och behöver bilskjuts hem. Upphandlingslagstiftningen försvårar även tillvaron för livsmedelsbutiken i byn Bodsjö. Skulle butiken försvinna blir det problem för många gamla att handla.

Belönades av Socialstyrelsen

Nu ska vi avsluta som vi började, nämligen med att hänvisa till statistik, fast en statistik som pekar i en för Bräcke positiv riktning.
Enligt det nationella kvalitetsregistret Senior Alert har man i Bräcke lyckats riskbedöma 98 procent av samtliga boende på äldreboenden med avseende på undernäring, trycksår och fallrisk, samt även åtgärdat riskmomenten. Därmed var Bräcke delad etta bland kommunerna i Jämtlands län och bättre än riksgenomsnittet.
För detta, och för sitt allmänt gedigna arbete inom äldreomsorgen, belönades Bräcke kommun i november 2014 med 744 000 kronor i stimulanspengar från Socialstyrelsen. Summan var en del av de totalt 4,3 miljarder som den tidigare regeringen fördelade ut till kommuner och landsting under förra mandatperioden.
Dessutom fick Bräcke strax därefter 2 055 000 kronor ytterligare från Socialstyrelsen, för att man varit duktiga på att kompetenshöja sin vårdpersonal.

– Och den penningsumman ska vi använda till att ytterligare kompetenshöja vår vårdpersonal, berättar Anders Åreng, avdelningschef för vård och omsorg. Varenda krona kommer på så sätt våra vårdtagare till del.

Vägde inte tungt

Och så ännu lite mer statistik: Bland personer med hemtjänst i Bräcke ansåg 100 procent av de svarande i Socialstyrelsens riksomfattande brukarundersökning att de fick ett bra bemötande av personalen. 68, 9 procent av de tillfrågade svarade, en siffra som även den är högre än riksgenomsnittet.
Efter vårt besök i Bräcke drar vi åtminstone en säker slutsats, nämligen att faktorer som trycksår, undernäring och fallrisker för äldre människor inte vägde särskilt tungt när den där kommunrankingen upprättades.

 

Text: Björn Lundbeck
Foto: Lennart Jonasson

Det här är ett utdrag ur en längre artikel från Veteranen nr 4, 2015. Vill du inte missa något nummer av Veteranen? Bli medlem i SPF Seniorerna så får du tidningen som medlemsförmån. Du kan även välja att prenumerera på tidningen.

Bräcke kommun

Folkmängd: 6 538
Män: 3 417
Kvinnor: 3 121
Invånare: 16 – 64 år: 3 736 (57 procent); 65 år och äldre: 1 846 (28 procent)
Antal äldreboendeplatser: 121 (varav 18 i demensboenden)
Antal som får hemtjänst: 290 (cirka)
Kommunalskatt: 34,10 (Bara Dorotea och Dals-Ed har högre)
Mandatfördelning i kommunfullmäktige i valet 2014:
Socialdemokraterna: 14
Centern: 11
Moderaterna: 4
Landsbygdens framtid i Bräcke: 3
Sverigedemokraterna: 3
Vänsterpartiet: 2
Folkpartiet: 1
Miljöpartiet: 1
Summa: 39

Den styrande majoriteten utgörs av Socialdemokraterna, Vänstern, Landsbygdens framtid och Folkpartiet med tillsammans 20 mandat.

Dölj faktaruta

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas