De flesta personer som ansöker om en plats på ett särskilt boende får det. Det visar en rikstäckande undersökning som Veteranen gjort. Undersökningen visar även att kommunerna idag tar större hänsyn till otrygghet och oro hos den sökande.
De personer som ansöker om en plats vid ett särskilt boende får för det mesta ett positivt besked. Bland landets kommuner är det nämligen ytterst ovanligt att man nekar någon en plats om dennes hjälpbehov inte kan tillgodoses på något annat sätt.
Bland de 176 av landets 290 kommuner som svarat på Veteranens enkät uppger 97 procent av kommunerna att avslagen är få. De övriga uppger att det inte förekommer avslag överhuvudtaget. I Lidköpings kommun svarar man att det kan förekomma någon enstaka gång och att man inte fått några överklaganden och i Töreboda kommun har man inte haft ett enda avslag i år. Detta tyder samtidigt på att de allra flesta som ansöker om en plats på ett särskilt boende har ett stort hjälpbehov.
Anders Knape (M), ordförande för Sveriges kommuner och landsting (SKL), tycker att det är bra.
– Det är naturligtvis positivt att man kan leva upp till efterfrågan. Vi vet sedan tidigare att det tillkommit nya platser inom särskilt boende de senaste åren, säger han.
Gunnar Degerman, omvärldsanalytiker vid SPF:s förbundskansli, tror dock att det finns ett stort mörkertal.
– Jag tror att det finns många som har behov av att bo på ett särskilt boende, men som inte efterfrågar det. I många kommuner har man låst fast sig vid kvarboendeprincipen, säger han.
Resultaten pekar på att kraven för att beviljas en plats vid ett särskilt boende inte har höjts under det senaste året. Tvärtom menar flera kommuner att man har sänkt kraven. Idag tar många dessutom hänsyn till om den sökande känner sig otrygg eller orolig. Det innebär att en sökande som kan få sina fysiska behov tillgodosedda genom insatser i bostaden trots det kan få en plats vid ett särskilt boende.
Gerontologen Marts Thorslund hävdar att personer som saknar anhöriga prioriteras före andra hjälpbehövande. Men när landets kommuner fick frågan om påståendet stämmer avvisades det i princip av alla. Många betonar att det är den enskildes behov som styr, men vissa svarade att anhöriga tas med vid en helhetsbedömning, men att det ändå inte är avgörande. Gunnar Degerman håller med Mats Thorslund.
– Jag är övertygad om att anhöriga tas med i helhetsbilden. I verkligheten spelar det roll. Kommuner får inte ta hänsyn till om det finns anhöriga, men det vill man inte tala om, säger han.
Anders Knape betonar dock att vårdbehovet är avgörande vid bedömningen om någon har rätt till en plats vid ett särskilt boende.
– Huruvida man har anhöriga eller inte ska inte påverka om man får en plats eller inte, säger han.
Resultaten visar även att en tredjedel av landets kommuner har skurit ned antalet platser inom äldreomsorgen det senaste året. Tio av dessa svarar att det rör sig om en minskning av antalet korttidsplatser. Bland dessa återfinns bland andra Lerum, Lidköping, Norrköping, Pajala, Sundbyberg och Trollhättan.
Gunnar Degerman menar att anhöriga får ta ett större ansvar när kommuner lägger ned korttidsboenden. Många får inte den välbehövliga semestern. Dessutom skrivs många patienter ut så fort det bara går, säger han.
Text: Peter Söderlund
