”Valfriheten är här för att stanna”
Val 2014 | Vård & omsorg | Vinster i välfärden
Peter Söderlund

”Valfriheten är här för att stanna”

Det var på 80-talet som pendeln svängde. Medborgarna hade för litet inflytande och den offentliga sektorn uppfattades som ineffektiv. Större individuell frihet och mindre centralstyre efterfrågades.

Publicerad 2014-05-21

Under hela 80-talet hade USAs president Ronald Reagan och Storbritanniens premiärminister Margaret Thatcher genomfört marknadsliberala reformer. Den nyliberala vågen nådde så småningom även Sverige. Finansmarknaden, elmarknaden, järnvägen och post- och telemarknaden avreglerades. Den fasta växelkursen övergavs och när Sverige drabbades av lågkonjunkturen i början av 90-talet öppnade det för ett marknadstänkande inom offentlig sektor.

Begreppet »New public management« introducerades. Synsättet innebär kort sagt att offentlig sektor lyfter in lednings- och styrningsmetoder från privat sektor. Kommuner och landsting införde beställar- och utförarorganisationer. Verksamheter började läggas ut på entreprenad och beslutfattandet decentraliserades.
Genom offentliga upphandlingar var tanken att kommuner och landsting skulle kunna pressa ned sina kostnader. Andra kunde göra jobbet effektivare och billigare helt enkelt.

Friskolereformen genomfördes och elevpeng infördes. Idag går var femte skattekrona till privata utförare. Den ägarform som ökat snabbast inom välfärden är aktiebolag. I Sverige är de flesta privata utförare vinstdrivande, jämfört med många andra länder där den privata delen framför allt består av stiftelser och ideella organisationer.

Tanken var att valfrihetsreformer och ökad konkurrens skulle leda till lägre kostnad och högre kvalitet. Men hittills har ingen kunnat visa på att så är fallet. Det slog nationalekonom Laura Hartman fast i en forskningsantologi från 2011. Resultatet ledde till en livlig debatt.

Omvandlingen har skett utan att politiker kanske förstått vad de gett sig in i. På 25 år har medborgare förvandlats till kunder. Riskkapitalister tillåts göra miljardvinster på skattebetalarnas pengar samtidigt som kontrollmekanismerna inom äldreomsorgen är dåligt utvecklade. På några år har omvandlingen inom skolan gått så långt att vinstdrivande företag tillåts att både äga och driva offentligt finansierade skolor. Utöver Sverige förekommer det endast i Chile.

Hur som helst har valfriheten ökat, och den har kommit för att stanna. Kostnadskontrollen är större idag. Många äldre är positiva till att kunna välja utförare inom hemtjänsten. Konkurrensen har lett till att kommunerna tvingats förbättra sina egna verksamheter. Det skriver Socialstyrelsen i sin undersökning från 2012. Till och med Socialdemokraterna, vars välfärdsbygge många reagerade mot på 80-talet, har accepterat vinstuttag i välfärden.

Men skandalerna radas upp. Till Caremaskandalen och JB-koncernens konkurs, som ledde till att tusentals gymnasieelever inte kunde ta studenten, kan vi nu lägga knäckebrödsskandalen. En privat förskola, med hälsoinriktning, serverade barnen hårt bröd och vatten. Ilskan växer och valet närmar sig.
Slutsatsen måste vara att en fortsatt privatisering kräver ett bättre kontrollsystem. Sker inte det förstärks bilden av privata företag som profiterar på våra yngsta och äldsta medmänniskor. Fram tonar bilden av ett Sverige där ägarnas krav på avkastning har lett till att elever lämnas i sticket och att små barn som knappt har tänder får äta knäckebröd till mellanmål.

Analys Peter Söderlund

Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2015 Senioren - När insidan räknas