Min fantastiska väninna har börjar oroa sig för framtiden. Hon är tio år äldre, barnlös och partnerlös, men med ett starkt nätverk av vänner. Många yngre.
Det har hon själv sett till. Hon uppmärksammar bemärkelsedagar, håller kontakten med regelbundna telefonsamtal, fixar små bjudningar och är en klippa när det rör till sig i livet för oss. Hon är omtyckt.
Men hon är inte alltid så bra på att säga till när hon behöver hjälp. Nu när kroppen börjat att krångla. Hon som alltid gått långpromenader, tränat och skuttat fram haltar nu och har ont.
Och har funderingar om vad som ska hända när hon ”inte är så rolig längre”. Hennes ord, inte mina.
Mycket är osäkert för den som är singel och senior
Hon står sedan länge i kö till olika boendegemenskaper. Dit vill hon. När kö-poängen till slut räcker. Problemet är att hyrorna där är betydligt högre än vad hon nu betalar för en större lägenhet. Hemtjänst då? Nej, fasa!
Mycket är osäkert för den som är singel och senior. Trots att vi har flest singelhushåll i världen (cirka 39–40 procent). Som också ökar bland äldre. Så hur bygger vi ett samhälle för detta?
Och notera gärna uttrycket singlism. För det är vad ett samhälle byggt för par kan utsätta singlar för.
Chefredaktören tipsar!
LÄS: Ja, lovorden stämmer. Klas Östergrens Klenoden (Polaris) är en riktig läsfest. Påhittig, intrikat, rolig. Här får svenska språket sträcka ut sig i all sin prakt och som läsare spinner man nöjd som en katt. Höstmys på riktigt.
PYSSEL: Nu ska vitlökslökarna ner. Sommarens skörd var en besvikelse. Morötterna ville sig inte. Inte direkt sallaten heller. Som odlare får man lära sig att bli optimist. Nästa sommar …
SE UPP! Jag ställer en fråga till min AI-app om ett envist och ganska okontroversiellt rykte som cirkulerar på sociala medier. Är det sant eller falskt? Min AI-app svarar att det är en respektlös fråga. Jag skriver: ”Din uppgift är att svara på frågan – inte att banna mig”. Min AI-app skriver: ”Du kanske vill fråga om trevligare saker, som katter?” Den appen är nu avinstallerad.
