Gå på marknad i Jokkmokk
Jokkmokks marknad Foto Susanna Rosén
Reportage | Resmål

Gå på marknad i Jokkmokk

I början av februari är den årliga marknaden i Jokkmokk – för 407:e gången i ordningen. Under några dagar kan man se det bästa och det senaste inom samisk kultur och hantverk. Det är en riktig kulturskatt som bara ligger en flygresa bort, om man nu inte bor i närheten.

Publicerad 2011-12-26

Lagom till det är dags för den årliga marknaden i Jokkmokk brukar kvicksilverpelaren sjunka. Temperaturer närmare  -30 grader är inte ovanligt. Det hör snarare till och är en del av upplevelsen. Under marknadsdagarna är det mycket folk i rörelse och invånarantalet nästan tiodubblas. Ingen behöver gå frusen. Alla utställningar och fikaställen inomhus gör att man oftare är för varm än för kall.

 

Musik på polcirkeln
De som lockas hit är i första hand intresserade av hantverket men naturen, den samiska kulturen och maten ligger inte långt efter. Varje år har marknaden ett tema. 2012 blir det ”Musik på polcirkeln” med samisk musik och världsmusik med gästspel av artister från Island, Kanada och Grönland.
På marknaden samlas slöjdare från hela Sapmi för att sälja det som tillverkats under vår, sommar och höst. Det är här man kan hitta det största utbudet men också den bästa kvalitén. Det är ett utmärkt tillfälle om man vill se mycket slöjd på liten yta, men också träffa människorna bakom den samiska slöjden. Det är också hit som många inköpare åker som är ute efter kvalitetsslöjd.

 

Samisk kultur i ropet
Samisk kultur har fått ny luft under vingarna. Många klär upp sig i traditionella kläder dagarna till ära. Det är framför allt de yngre som är klädda i kolt. Ju mer utsmyckad en dräkt är ju längre norrifrån är den. Förr kunde man till och med se på färg och mönster på barmklädet (runt halsen) vilken sameby de kommer ifrån.
Samisk kultur har också blivit het i inredning och bland professionella inredare. Parallellt med traditionell slöjd vävs de samiska materialen och mönstren in i modern design. Tittar man i inredningstidningar ser man såväl renskinn som takkronor av renhorn förutom de traditionella föremålen.
Det föremål som har letat sig längst in i den svenska folksjälen och är mest känd ute i världen är kåsan, den dryckesmugg i trä som samerna bar i bältet. Till och med Ikea har gjort sin variant, ”Fjällbjörk”, i vitt porslin och med en gummistopp i stället för läder. Och finns den där finns den över hela världen.

 

Månghundraårig marknad
Jokkmokk hamnade på kartan i början av 1600-talet. Det var när Karl IX beslöt att det skulle finnas kyrk- och marknadsplatser i norr, allt för att få kontroll över lappmarken och få in mer skatter. Det blev starten på en mer än fyrhundraårig tradition. I år blir det den 407:e gången i ordningen.
Det här är en marknad som skiljer sig från andra marknader. Vid sidan om samiskt hantverk finns bland annat konserter, modevisningar, föredrag och renrace. Genom att kommunen tog kommandot över marknaden på 70-talet styrs det upp så att säljarna håller en viss standard.

Även om godisstånden hittat hit så säljer merparten av alla marknadsstånd saker som anknyter till den samiska kulturen. Det kan vara allt från lokal, närproducerad mat till lassolina för renskötare. Och vill man koncentrera sig på samisk slöjd finns flera utställningar utanför själva marknadsstråket att välja bland. Man kan besöka museet Ajtte, Sameslöjdstiftelsen men också Samernas utbildningscentrum där olika slöjdare säljer sina alster.

 

Glest mellan Jokkmokksborna
Jokkmokk är till ytan Sveriges näst största kommun med fyra nationalparker och stora fjällområden. Däremot inte till befolkningstäthet. Om man tittar på kommunens hemsida kan man läsa följande: ”Statistiskt är det glest mellan jokkmokksborna, 0,3 personer per kvadratkilometer. Den skämtsamme menar att avrundar man decimalen så bor ingen i kommunen”.
Trots att kommunens befolkning nästan tiodubblas under marknadsdagarna är det ändå inte trångt med stockholmsmått mätt. Däremot blir hotell och rum att hyra snabbt fullbokade, och många bokar redan ett år i förväg. Inte så konstigt när det är drygt 40 000 personer som besöker Jokkmokk under några få dagar. Man räknar med att det varje dag rullar in 80-90 bussar till marknaden.

 

Populärt bland 55+
De flesta besökarna är över 55 år och är intresserade av kultur och hantverk. Många besökare, närmare en tredjedel, är från närområdet och bilar hit över dagen. Men Jokkmokks marknad lockar också många besökare från resten av Sverige och utomlands. Man räknar med att en femtedel är internationella gäster, framför allt från Holland, England, Danmark och Tyskland.
Idag är det stort att köpa upplevelser och många resebolag arrangerar resor till Lappland där Jokkmokks marknad men också ishotellet i Jukkasjärvi ingår. Det är ungefär som en gruppresa till södra Englands trädgårdar där huvudattraktionen är ett besök på anrika Chelsea Flower Show.

 

Första torsdagen i februari
Marknaden börjar alltid första torsdagen i februari och håller sedan på i dagarna tre. År 2012 är Jokkmokks marknad den 2-4 februari. Men innan den stora marknaden börjar smygstartar den med en historisk marknad den 30 januari där man får ett smakprov på hur det kan ha sett ut förr i tiden. Den historiska marknaden pågår också i tre dagar. Hela programmet för marknaden läggs ut på nätet i god tid innan på www.jokkmokksmarknad.se

 

Hur viktig är marknaden?

Lena Sandberg
Johansson, Jokkmokk
Graverar och målar samiska motiv på glas,  skålar och ljuslyktor
– Jag har stått och sålt på Samernas utbildningscentrum sedan sju år tillbaka.
– Till en början var det en mötesplats för samerna, där man hade möjlighet att byta till sig varor. Det blev en festlig helg där man gick i kyrkan, hade bröllop och dop. Den traditionen lever till viss del kvar. Man vill klä sig fint, och sömmar oftast något nytt, en ny kolt eller ett par nuvtaga (lappskor). Idag också ett bra försäljningstillfälle med slöjd och hantverk.

Sanna Larsson,
Jokkmokk
Sameslöjdskonsulent på Sameslöjdstiftelsen Sámi Duodji i Jokkmokk.
– Jag har inte missat en enda marknad sedan jag föddes, således var 2011 års marknad nummer 30 i ordningen.
– Samisk kultur för mig är mitt sätt att leva. Den är ett tillfälle då den samiska kulturen syns och man kan se mångfalden i kulturen. Det är ett tillfälle då man får känna sig stolt.
– Det är en över 400-årig tradition som ger perspektiv på Sveriges historia och på samer och samisk kultur.

Sara Svonni, Tärnaby
Designar och syr kläder, mössor och accessoarer. Nio år som egen företagare och dessförinnan som elev vid Samernas utbildningscentrum i fem år.
– Samisk kultur är alla människor, känslan.
– Marknaden är en viktig mötesplats för samer från hela Sapmi.
– Jokkmokks marknad har förutom den vanliga marknaden med knallar så otroligt mycket annat som utställningar och konserter.

Jon Utsi, Porjus
Sameslöjd och konsthantverk i ren- och älghorn, björkvrilar och masur, ofta med gravyr av djurmotiv, främst renar.
– Jag har haft försäljning och utställningar på marknaden i mer än 15 år. De senaste åren har jag planerat mitt slöjdande så att jag har ett antal alster som jag visar och säljer.
– Samisk kultur omfattar egentligen hela vårt sätt att leva, förhållningssättet till naturens villkor och att den har format kulturen och där ingår förstås renskötsel, slöjd, jakt, fiske, mat.

Text och foto: Susanna Rosén

JOKKMOKK

Resa dit: Ta tåget till Murjek, som ligger längs stambanan mellan Luleå och Narvik. Därifrån går anslutningsbussar till Jokkmokk. Bussresan tar cirka en timma.
Ta flyg till Luleå, Gällivare eller Arvidsjaur. Där kan man hyra bil eller ta buss. Bokas enklast på nätet eller via SN-resor i Jokkmokk, 0971-582 22.

Hotell: Det brukar vara fullbokat på hotellen under marknadsdagarna så var ute i god tid, eller ännu hellre bo en bit bort. Då blir också priserna lägre.
Turistbyrån i Jokkmokk kan svara på frågor om hur man tar sig till marknaden, turist@jokkmokk.se eller 0971-222 50.

Utflykter: När du är i Jokkmokk passa på att göra fler utflykter. Två av dem ligger på gångavstånd från marknaden. Det tredje ligger längs E45:an norr om samhället.
Ajtte – Svenskt fjäll- och samemuseum där du kan titta på fjällvärldens natur och samernas liv genom historien.
Jokkmokks kyrka – vacker träkyrka från 1888-89 som ligger mitt i samhället.
Akkats kraftverk – med stora monumentmålningar av konstnärerna Lars Pirak, Lars J:son Nutti och Bengt Lindström. Akkats ligger strax norr om Jokkmokk på vägen mot Porjus.

Samisk slöjd

Gillar man samisk slöjd är Jokkmokks marknad rena himmelriket. Hit kommer många olika slöjdare för att sälja sina alster. Att åka hit är det bästa sättet att se mycket slöjd vid ett och samma tillfälle. Och allt är till salu. För att hitta de riktigt fint arbetade föremålen ska man leta sig till utställningar, till sameslöjdstiftelsen eller till slöjdare som har öppet hus i sina hem. Adresser står i marknadsprogrammet på www.jokkmokksmarknad.se.
Föremålens form och färger varierar något och man brukar dela in den i tre olika stilar – nord-, central- och sydsamisk. Idag smälter stilarna ofta in i varandra. Många gånger följer man traditionell form men man skapar också nya föremål med modern användning men med det traditionella formspråket som grund.

1. Trumma av Tobias Spiik, Jokkmokk
Trumman användes förr av nåjden (samisk schaman) men när samernas tvångskristnades förstördes de flesta trummor och bara ett fåtal bevarades till eftervärlden. Den här nytillverkade har en oval träram och på den garvade huden som spänts över ramen ser man stiliserade figurer som färgats rödbruna av albark.

2. Tobakspung av Gunhild Tjikkom, Gällivare
En tobakspung eller en liten väska, i garvat renskinn. Locket är i samiska färger och en lädersnodd med litet ben som stopp håller locket stängt. Funkar som liten necessär eller fodral för viktiga saker.


3. Sydsamisk väska av Reinie Gjällström, Jokkmokk
Väska i hemgarvat renskinn som man förr hade i bältet i stället för fickor. Rutorna, i klassiskt samiska färger, avgränsas av pärlboderier. Också lädersnodden är dekorerad med pärlor längst ut.


4. Saltkar av Per-Ola Utsi, Porjus
Praktiskt saltkar med lock i traditionella material som masur och renhorn. En liten skåra i träet visar var den lilla skeden ska ligga och det fiffiga locket, som skjuts åt sidan, gör att man kan ta med sig karet utan att spilla salt.

Föremålen ligger på fårskinnsfällar av Pia Jannok, Gällivare. Skinnet har kantats med filt, i rött eller blått, som är typiska samiska färger.

Dölj faktaruta

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas