Detaljerad styrning av tid och innehåll. Brist på samarbete. Snäva resurser. - Allt detta leder till att personalen har små möjligheter att anpassa hemtjänst efter individens behov, konstaterar Socialstyrelsen.
I en ny rapport har myndigheten granskat hur hemtjänsten styrs i landets kommuner.
Resultaten är nedslående: personalens handlingsutrymme är litet i många kommuner, något som påverkar både arbetsmiljö och omsorgens kvalitet negativt.
Rapporten bygger på en enkät till över 500 chefer på olika nivåer i 88 kommuner.
Minuter per dusch
Trots kända risker för arbetsmiljö och kvalitet visar det sig att minutstyrningen fortfarande är utbredd:
• 24 procent av beställarna i kommunerna svarar att de har en stark tidsstyrning av hemtjänstinsatserna, exempelvis hur lång tid som stöd under en måltid tillåts pågå. Eller hur många minuter en dusch får ta.
• 15 procent anger också att den tid som angetts för en viss insats inte kan användas till något annat – även om omsorgstagaren har andra behov eller önskemål den aktuella dagen.
Flexibilitet viktigt
De som får hjälp från hemtjänsten är logiskt nog generellt mer nöjda i kommuner där de tillsammans med personalen har större möjlighet att påverka vad som ska göras och vid vilka tider, visar Socialstyrelsens analyser.
– Behov och hälsotillstånd kan förändras snabbt hos äldre med hemtjänst och därför behöver personalen ha en viss flexibilitet för att kunna anpassa utförandet efter individen, säger Socialstyrelsens utredare Anna Brooks, som lett arbetet med rapporten.
Oklart om arbetstider
I undersökningen medger enhetscheferna att personalens möjligheter att påverka sina arbetstider är begränsade – så ser det ut på en av tre hemtjänstenheter.
Dessutom är framförhållningen ofta liten när det gäller hur schemaläggningen kommer att se ut.
– Vid mer än hälften av enheterna får personalen inte veta sina arbetstider mer än två till tre veckor i förväg, vilket kan göra det svårt att kombinera arbetet med familjeliv och sociala aktiviteter, säger Anna Brooks.
Hopp om diskussion
Socialstyrelsen skriver i ett pressmeddelande att deras förhoppning nu är att rapporten ska ”bidra till diskussion i kommunernas ledning om hur styrningen kan utvecklas för att på bästa sätt kunna främja både kvalitet och arbetsmiljö”.
Debatten om minutstyrningens skadliga effekter har pågått under decennier. Ändå fortsätter alltså många kommuner att använda den hårt kritiserade metoden.
Tror då verkligen Socialstyrelsens utredare att kommunerna kommer att ta till sig rapporten och försöka arbeta bort minutstyrningen?
– Vi tror att rapporten kommer att bidra till diskussion i kommunernas ledning om hur styrningen av hemtjänsten kan utvecklas för att främja god kvalitet och arbetsmiljö, säger Anna Brooks till Senioren.
Hon poängterar att den nya socialtjänstlagen innebär att socialtjänsten ska baseras på kunskap.
– Det gäller även styrning och planering av hemtjänsten.
Kompetensförsörjningen bör vara en starkt motiverande faktor för kommunerna att ta till sig budskapet i rapporten, menar Anna Brooks.
– Styrning och ledning spelar en central roll för kommunernas möjligheter att behålla och rekrytera personal till äldreomsorgen.
– Kommuner bör därför ställa sig frågor om personalen har tillräckligt stora möjligheter att påverka insatserna tillsammans med den äldre och hur styrningen påverkar arbetsmiljön? Rapporten ger värdefulla insikter och kunskap om detta, avslutar Anna Brooks.
