Bristen på hemtjänstpersonal är nu så allvarlig att äldre på många håll får sina besök framskjutna eller inställda. Det visar en ny kommunenkät.
Det är Dagens Nyheter som har gjort enkäten som också visar att anställda tvingas jobba mycket övertid.
– En del har svårt att hitta personal över huvud taget, medan andra har svårt att hitta rätt kompetens, kommenterar Bodil Umegård, sektionschef på SKR:s avdelning för arbetsgivarpolitik.
Andelen personer som är 80 år och äldre i Sverige väntas öka med nästan 50 procent fram till 2031. Samtidigt minskar andelen i arbetsför ålder – i sex av tio kommuner. Till det väntas kommunerna gå med sju miljarder i underskott bara i år.
Enorma behov
Äldreomsorgen behöver 58 500 fler anställda under en tioårsperiod. Till det behöver man ersätta alla som går i pension.
Det innebär ett totalt rekryteringsbehov på omkring 111 000 personer under en tioårsperiod.
Laglig rätt
Den kritiska frågan gäller ytterst de äldre – hur ska kommunerna klara av att leva upp till lagens krav om stöd och omvårdnad till äldre med behov?
Fortbildning via det så kallade Äldreomsorgslyftet är en viktig åtgärd, något som regeringen nyligen gav klartecken till.
Mäta minuter
Men enligt Bodil Umegård måste kommunerna som arbetsgivare också satsa kraftfullt på arbetsmiljöarbetet.
Många kräver i det sammanhanget, exempelvis fackförbundet Kommunal, att minutstyrningen inom hemtjänsten måste bytas ut mot tillitsbaserad styrning.
En rapport från 2022 visar på stora problem för personalen att klara sina uppgifter på de utmätta tidsbegränsningarna.
På platser där man har testat andra lösningar märks minskad stress och sjukskrivning och färre larm från de äldre.
En effektiv satsning på arbetsmiljön kan också göra det möjligt för fler att arbeta längre, vilket också bedöms som ett avgörande bidrag för att arbetskraften ska räcka till.
Arjeplog
Ett lyckat exempel är Arjeplogs kommun som har avvecklat sin minutstyrning. Planeringen görs i stället med penna och papper enligt en modell som de anställda själva har utvecklat.
Dessutom sitter biståndshandläggarna som utreder hemtjänstmottagarnas hjälpbehov i samma korridor som hemtjänsten, något som har kortat beslutsvägarna på ett effektivt sätt.
Lätt att anställa
Kommunen rapporterar inga som helst problem med rekryteringen.
– Det känns nästan lite dumt att säga, men vi har kunnat välja och vraka bland sökande. Och vi har bra bemanning i grunden, våra undersköterskor har jobbat många år, säger Bitte Westerlund, som är enhetschef för hemtjänsten i Arjeplog till DN.
Fler än hälften
I undersökningen tillfrågades 80 kommuner i storstad och glesbygd om personalläget i hemtjänsten, 59 kommuner svarade.
Hälften uppger att de i dag har personalbrist, brist på rätt kompetens eller vikariebrist.
Fler än hälften uppger att det är svårt att rekrytera personal eller svårt att hitta utbildade undersköterskor till jobben.
Andelen i verksamheterna som är undersköterskor varierar stort, från lägsta 30 procent upp till 100 procent.
Nästan alla bedömer att det blir svårare att bemanna hemtjänsten framöver.
Kräver förändring
Just minutstyrningen är en given sak att skrota om man vill klara rekryteringen framöver, menar Kommunal.
I exempelvis en debattartikel i Sydsvenska Dagbladet (22/1) argumenterar Olga Krivtsova, undersköterska och vice ordförande för Kommunal sektion Malmö vård och omsorg varför de styrande Socialdemokraterna bör avskaffa minutstyrningen, något som partiet utlovade i valrörelsen 2022.
