Stormsäkra telefonin i glesbygden
Åsikter | Björn Wahlberg
Stormsäkra telefonin i glesbygden Foto Colourbox

Stormsäkra telefonin i glesbygden

Glesbygdstelefonin behöver stormsäkras med reserv-el så att SOS kan nås även vid strömavbrott.

Publicerad 2013-04-10

Äldre telefonstationer i gles glesbygd skrotas nu samtidigt som telefonstolparna försvinner. Telefontrådarna ersätts med en radioförbindelse till närmaste mobilmast. Telia-Sonera kallar detta för ”Teknikskiftet”. Undertecknad för ”glesbygdstelefoni” eftersom det enbart är glesbygd som berörs av ”Teknikskiftet”.

Hos abonnenten blir den gamla telefonapparaten kvar. Den kopplas till en box som innehåller den radioutrustning med mera som fordras. Utanpå huset sätts en antenn som liknar en TV antenn. Den gamla telefonen fungerar sedan precis som förut. Samtidigt som teknikskiftet medger e-post.

Avsikten med denna utfasning av de gamla telefonstationerna, i de små hus som man ser lite var stans på landet, har aldrig varit att åstadkomma bredband utan enbart att ersätta dessa och stolplinjerna med ny teknik. Det är jättebra vid en större storm att stolplinjerna är borta. De gamla trådförbindelserna via stolplinjer bryts ju lätt av fallande träd.

Men hur är det med radioförbindelsen vid en större storm då elnätet faller bort? Den fungerar så länge aktuell telemast har egen strömförsörjning och abonnenten kan strömförsörja sin egen utrustning.
Telemasten behöver därför förses med reservbatterier eller reservkraft, så att ”glesbygdstelefonin” kan fås att fungera under minst två dygn. G3 och G4 funktionerna kan prioriteras ned för att spara ström. Däremot kräver ”glesbygdstelefonin” att GSM nätet fungerar i aktuell telemast.
Hos telefonabonnenterna räcker det med en enkel handgenerator som kan användas i en nödsituation för att abonnenten skall kunna nå SOS eller andra viktiga samhällsfunktioner.

Efter stormen Gudrun ändrades ellagen sedan 700 000 elabonnenter blivit strömlösa i södra Sverige. Kravet på eldistributörerna skärptes så att nätbolagen vid ett längre strömavbrott blev ersättningsskyldiga till kunderna.
Detta gjorde att exempelvis Jämtkraft kom att satsa cirka en miljard på att stormsäkra elnätet.
Vid stormen Dagmar betalade sig detta. 6000 elabonnenter blev utan ström. Men redan efter ett dygn var strömmen tillbaka hos 3000 abonnenter. Efter två dygn återstod bara enstaka abonnenter som fortfarande var strömlösa.

Någon form av tvingande lag borde införas som av operatören kräver att ”glesbygdstelefonin” skall fungera under minst två dygn även vid ett längre strömavbrott. Ett längre strömavbrott oftast orsakat av en större storm.

Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.