Ska pensionen gå till bättre presenter åt barnbarnen?
Tyck! | Sune Håkansson

Ska pensionen gå till bättre presenter åt barnbarnen?

Sluta straffa sparande, höj pensionsavgiften för 50+ och inför ett pensionstillägg som kan användas till annat än bostad, föreslår skribenten.

Tidningen Senioren
Publicerad 2019-05-14

Pensionerna är för låga, sägs det. Kanske är det så. Likväl, någon måste betala. För framtiden kan tanken vara att varje årskull skall betala sina egna pensioner. Högre pensioner kräver högre avgifter.

Teoretikern kan tänka sig ett system utan pensioner. Varje individ får spara till sin egna pension. Räknar man med att leva 25 år som pensionär, och vill ha 10 000 kronor i månaden, behövs tre miljoner sparade vid pensioneringsdagen (om vi bortser från räntorna). Effekten blir att den som dör tidigt, på dödsbädden kan konstatera att hen har sparat i onödan. Den, som lever i 25 år som pensionär, märker att pengarna tar slut, och svälten hotar.
Egentligen är det så, som det nuvarande systemet fungerar. Den kortlivade betalar sina avgifter, får föga igen. Den långlivade får en god avkastning.

Behöver vi omyndigförklaras?

Därför måste vi, sannolikt, ha ett obligatorium, så att alla via avgifterna sparar till sin ålderdom. Alltför många skulle annars, kanske, hoppas på den barmhärtige samariten. Man lever i sus och dus i ungdomen, men blir hjälpt på ålderdomen. Delvis är det så, nu. Den sparsamme straffas.
Frågan är: Behöver vi tvingas till att spara i pensionssystemet, utöver minimipensionen? Behöver samhället omyndigförklara individerna?

Alternativen är att låta var och en välja livsmönster och sparform. Högre pensionsavgifter, säg 1000 kronor mer i månaden under de aktiva åren (och sålunda 1000 kronor lägre inkomst under dessa år), skulle ge 3000 kronor mer per månad som pensionär. Privata beslut kan medföra att man går in i pensionsåldern med ett skuldfritt hus, mer privata aktier, etc.
Därtill: Man skall själv få bestämma om man vill ha roligt som ung eller som gammal. Behöver verkligen samhället bestämma om individens livsmönster?

Låt pensionen vara högre under de första 10 åren som pensionär.

Överflöd mellan 50 och 65

Om livet som pensionär skall bli bättre, måste livet före pensionen bli sämre. Min uppfattning är att för många var livet fram till 50 år fyllda relativt kärvt. Åren 50-65 levdes med överflöd. Bostaden var möblerad, bilen betald, barnen utflugna. Som pensionär blir det lite kärvare, fram till 75 fyllda. Sedan tyar man inte konsumera så mycket. En del äldre konstaterar: Vann jag en miljon kronor, kunde jag hjälpa barnbarnen! Behöver pensionen höjas, för att det skall bli bättre presenter till barnbarnen?
Mina teser är: Höj inte pensionsavgiften för de unga, dvs i åldrarna under 50. Ha sedan en hög avgift. Låt pensionen vara högre under de första 10 åren som pensionär.

Sparande bestraffas

Idag gäller debatten mest pensionerna. Man bortser från att de låga pensionsavgifterna har möjliggjort sparande. Många pensionärer är rika. Problemet är att bankerna först nu börjar erbjuda rimligare räntor om hus belånas. Det har varit svårt att utnyttja förmögenheten.
Nästa problem är att sparandet bestraffas. Om man har 100 000 kronor ”för mycket” på banken kan bostadstillägget sjunka med 9300 kronor varje år! Säljer man aktier kan 30 procent av vinsten gå i skatt och 62 procent gå till sänkt bostadstillägg. Resten kan kommunen ta i höjd avgift, om man har hemtjänst.
Systemet är inte heller neutralt. Pengar på banken räknas som förmögenhet, villan i miljonklassen möjliggör bostadstillägg.

Maten också viktig

Idag styrs pensionärens konsumtion till en dyrare bostad. Staten betalar upp till 95 procent av en hyreshöjning. Det är lika viktigt att äta bra. Maten subventioneras inte. Ge gärna ett extra bidrag till dem, som har låg pension, men kalla det konsumtionsbidrag, till fri användning.

Begränsa marginaleffekterna

Om pensionerna höjs med 1000 kronor i månaden, allt annat oförändrat, skulle en del pensionärer finna att skatten steg med 260 kronor medan bostadstillägget sjönk med 620 kronor. Har man hemtjänst kan kommunen ta de återstående 120 kronorna.
Det är rimligt att bestämma att de samlade marginaleffekterna inte blir högre än, säg, 75 procent. Det gäller också att bestämma hur hög den lägsta pensionen efter skatt skall vara. Jag tror inte att en höjning med mer än 1000 kr i månaden behövs. Resten kan överlåtas till individen. Vill man ha det bättre som pensionär, får man spara i ungdomen.

Sune Håkansson
Ronneby

Tidningen Senioren
Publicerad 2019-05-14

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas