Tyck! | Bengt Lidström

Ställ sakliga krav på pensionssystemet

Nog behöver pensionssystemet ses över. Pensionärsorganisationerna och andra experter har under senaste åren framfört krav på förändringar på vad man anser vara brister i systemet. Dessutom rankades Sveriges pensionssystem bara på 6:e plats i en studie gjord av konsultföretaget Mercer. Högst av de 25 länderna rankades Danmark och även Finland fick högre ranking än Sverige. Det kanske finns något att lära hos våra grannar!

Publicerad 2015-06-24

Ett vanligt påpekande från pensionärsorganisationerna är att pensionerna inte följer ökningen av lönerna som stadgas i det nya pensionssystemet. Faktum är att pensionerna varje år, förutom de år när den s.k. bromsen påverkat, räknats upp med inkomstindex men återbetalningen av förskottsräntan, den s.k. normen, med 1,6 % varje år inklusive de år när bromsen varit i verkan gör att pensionerna inte följer ökningen av inkomsterna.

Normen motsvarar en beräknad årlig avkastning på 1,6 % på pensionsrätten under den förväntade livslängden för en person och läggs till den ordinarie pensionen som ett tillägg på c:a 17 – 18 % på första årets pension. Eftersom det är ett förskott så dras det av när ordinarie uppräkningen av pensionen sker och en kommande års pension räknas upp med förändringen i inkomst/balansindex minus förskottet på 1,6 %. 

Förskottsräntan har stor inverkan

En anledning till att normen infördes är att man ville minska skillnaden i inkomst vid övergången till pension. En annan är att man som ung pensionär kan få tillgång till en reallöneökning av pensionen som annars skulle vara som störst sista levnadsåren när man kanske inte har samma nytta av pengarna.
Förskottsräntan har stor påverkan på pensionerna. Inkomstindex, som pensionerna i princip ska följa förutom när balanseringen är i kraft (bromsen), har från 2001 till 2015 ökat med 44 % medan inkomstpensionen efter avdragen för förskottsräntan och balanseringen (bromsen) bara ökat med 18 %. Prisbasbeloppet (KPI) har mosvarande tid ökat 19 %. Utan det årliga avdraget med 1,6 % för förskottsräntan, men med avdrag för bromsen, skulle pensionerna ha ökat med 38,8%, en skillnad på ”bara” drygt 5 % hänförligt till bromsen. Så mest bidragande till att pensionerna inte utvecklas som inkomsterna är alltså avdraget för förskottsräntan. (”Bromsen” har påverkat pensionernas storlek varje år sedan 2010 och sammantagna effekten på pensionerna blir därigenom flerfalt större än 5 %!)

Lägre inkomstpension priset

Om man vill att pensionerna ska följa inkomstutvecklingen (förutom när bromsen slår till) så kan man kräva att normen avskaffas. Då blir ingångspensionen lägre men följer i gengäld löneutvecklingen. Kravet som ofta framförts att pensionerna ska följa lönerna efter den initiala uppräkningen med förskottsräntan på 17 – 18 % verkar närmast en utopi. Det skulle innebära att 10-tals miljarder årligen skulle behöva tillföras pensionssystemet från någonstans! Dessutom strider det mot grundprincipen i pensionssystemet att det är livsinkomsten (intjänade pensionsrätter) som är grund för pensionens storlek.
Ett krav kunde vara att valfrihet införs när det gäller förskottsränta. I samband med pensioneringen kunde varje individ ges möjligheten att välja om man vill ha sin pension utbetald med eller utan förskottsräntan och avdraget på 1,6 % eller om man föredrar en pension som följer löneutvecklingen, undantaget om och när bromsen slår till.

Det har emellanåt grymtats från ATP pensionärerna om att man drabbas av det årliga avdraget för förskottsräntan trots att man inte fått någon uppräkning av pensionerna med förskottsräntan. ATP systemet var så utformat att pensionerna räknades upp med KPI, köpkraften var garanterad men sannolikheten var stor att man tappade i köpkraft gentemot det arbetade kollektivet. Trots årliga avdraget på 1,6 % och den negativa effekten av bromsen så har inkomstpensionerna från 2001 till och med 2015 ”bara” tappat 1 % jämfört med prisbasbeloppet (KPI), en ytterst marginell förlust för ATP pensionärerna. Prognosen för utvecklingen av inkomstpensionerna för 2016 och 2017, är 5,2 respektive 4,7 procent. Oavsett utgången borde ATP pensionärerna bli vinnare efter de två åren sammantaget.

Garantipensionärerna missgynnas

De pensionärer som verkligen missgynnats i det nya pensionssystemet är garantipensionärerna. Garantipensionerna räknas upp med basprisindex (KPI) så att pensionärerna får en uppräkning med de årliga kostnadsökningarna till skillnad från inkomstpensionerna som följer lönerna och realstandardutveckligen. Inkomstindex har sedan 2001 stigit med c:a 44% medan KPI ökat 19 %. Alltså har garantipensionerna utvecklats marginellt bättre än inkomstpensionerna (18 %) men då ska man ju betänka att de senare initialts räknats upp med förskottsräntan. En materiell och moralisk orättvisa som byggts in i pensionssystemet. För varje år som går kommer garantipensionärerna realt sett att få det sämre och sämre jämfört med inkomstpensionärerna och det arbetande kollektivet. Det är dags att prioritera frågan om en rättvis utveckling av garantipensionerna och införa en indexuppräkning som ger del av realstandardökningen.

Bengt Lidström

Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.