Pensionerna: Dags att börja gasa
Ekonomi | Ekonomi & Pension | Pensioner | annika om pengar
Foto Getty Images

Pensionerna: Dags att börja gasa

Annika Creutzer är Seniorens ekonomiexpert och privatekonomisk journalist. Här skriver hon om det stora överskottet i pensionssystemet och att regeringen kanske borde gasa på lite eftersom det finns en broms som slår till när systemet går minus. Läs mer nedan.

Annika Creutzer
Publicerad 2022-03-02

När vårt pensionssystem går med minus slår bromsen till. Det hände 2010, 2011 och 2014. Nu växer istället överskottet och allt fler röster höjs för att det också ska vara möjligt att trycka på gasen. Det skulle innebära både en höjning av pensionerna och av alla yngres pensionsrätter.
Till skillnad från tidigare pensionssystem är vårt nuvarande skilt från statskassan. Det ska med andra ord stå på egna ben. För att det ska vara rättvist mellan generationerna vägs årligen tillgångar mot skulder. Bland tillgångarna finns även avkastningen från buffertfonderna (AP 2,3,4 och 6). Till tillgångar räknas alla pensionsinbetalningar som gjorts men också alla som förväntas framöver. Till skulderna räknas alla pensioner under utbetalning samt alla förväntade utbetalningar.
Väger skulderna över slår bromsen till och både pensioner och pensionsrätter skrivs ner. Redan 2004 föreslog den så kallade UTÖ-utredningen att det på motsvarande sätt borde finnas en gas som fyller på om tillgångarna väger över. Här sattes en gräns, det var bara överskott på mer än 10 procent som borde delas ut. Förslaget blev liggande på socialdepartementet och föll i glömska – fram till nu.

Vid årsskiftet var överskottet 12 procent och det väntas stiga ytterligare framöver när vi väntar allt längre med att ta ut pensionen. Det finns flera förklaringar, en god avkastning i buffertfonderna, höjda åldrar i pensionssystemet och en god arbetsmarknad. Allt kan givetvis förändras och det var därför utredarna ville behålla lite marginal och bara dela ut det som är över tio procent.
De allra flesta anser att det borde vara en symmetri – finns det en broms borde det finnas en gas. Kanske är det vad departementet också borde göra, gasa på lite och gå till Riksdagen med förslaget. För det handlar om en rejäl slant. Varje procentenhet motsvarar ungefär 100 miljarder kronor.

Månadens fråga

Min pappa har gått bort och jag är ensam arvinge. Det finns bland annat en skogsfastighet. Jag vill sälja den och vet att lagfart kan sökas antingen för dödsboet eller i mitt eget namn. Reavinst kommer att uppstå vid försäljningen. Är det ena eller det andra sättet förmånligare för mig? /Skogsmulle

Annika svarar: Det har ingen betydelse skattemässigt om du eller dödsboet skattar för vinsten när skogsfastigheten säljs. Kapitalskatten på vinsten är 30 procent för er båda. Men i en skogsfastighet finns ofta skogsavdrag som ska återföras till beskattning vid försäljning. Skogsfastigheten är vanligtvis en näringsverksamhet och inkomsten från den läggs på andra inkomster som lön och pension när det gäller inkomstskatt. Skogsfastigheten deklareras på blanketten N8. Om du eller dödsboet ska äga och deklarera försäljningen beror alltså mer på vilken marginalskatt det blir på denna intäkt. Hade din far en låg pension kan det därför vara bättre att låta dödsboet sälja skogsfastigheten. Är det du som kan förväntas betala den lägre marginalskatten är det bättre att du blir ägare och säljer.

Dölj faktaruta

Viktiga datum för deklarationen

14 februari – Sista dagen för att fyllnadsinbetala skatt över 30 000 kronor. Har du missat denna dag är det bra att betala in så snabbt som möjligt. Räntan, 1,25 procent, räknas dag för dag.
1 mars – den elektroniska deklarationen skickas ut till digitala brevlådor.
15 mars – digitala deklarationen öppnar.
30 mars – sista dagen att godkänna digital deklaration för återbäring i april.
8 april – återbäring för digital deklaration betalas ut.
15 april – deklaration på papper ska vara utskickad.
2 maj – deklarationen ska lämnas in.
3 maj – sista dagen att betala in skatt på belopp under 30 000 kronor utan ränta. Därefter är skuldräntan 1,25 procent på all skatteskuld fram till sista betalningsdag.

Dölj faktaruta
Annika Creutzer
Publicerad 2022-03-02

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2022 Senioren - När insidan räknas