Rock n’Roll förstörde inte hörseln
Hälsa & medicin | Ingemar om seniorhälsa
Colourbox

Rock n’Roll förstörde inte hörseln

Fyrtiotalisterna har bättre hörsel än någon tidigare generation av äldre, skriver Ingmar Skoog, Seniorens expert på seniorhälsa.

Ingmar Skoog
Publicerad 2019-05-08

Sedan 1971 har vi i Göteborg gjort H70-studierna, befolkningsstudier där ett urval 70-åringar födda vissa år har följts med mängder av undersökningar. Allt för att studera åldrandet och hur det förändras mellan generationer. De olika grupperna följs sedan under resten av livet för att se vad som händer när de åldras. De första var födda 1901.

I veckan har vi haft föreläsningar för deltagarna om resultaten av den senaste 70-årsundersökningen av personer födda 1944. Omkring 700 personer kom fördelat på två dagar. Det var en speciell känsla att föreläsa för de som lagt grunden till alla resultat, men också att titta ut över en publik där alla var födda samma år. Som en kvinna i publiken sa till mig: ”Man har säkert dansat med många av männen här när man var på klubb på 60-talet, men nu känner man inte igen dem.”

Vad kunde vi då berätta om resultaten? Hur har det blivit när 40-talisterna blivit seniorer? Ja, förbättringar som vi noterat tidigare när vi undersökt personer födda på 30-talet fortsätter. Ett exempel är hörseln. När den äldre generationen förfasade sig över den högljudda popmusiken på 60-talet brukade man, understödda av öronläkare, säga att den här generationen skulle bli döva när de blev gamla. Det blev alltså tvärtom. Fyrtiotalisterna har bättre hörsel än någon tidigare generation av äldre. Orsaken är antagligen att man förbättrat ljudnivåerna på arbetsplatserna och i större utsträckning använder hörselskydd.

De som blir gamla idag har större motståndskraft när de blir sjuka än tidigare generationer haft.

Av detta kan man lära två saker. Det första är att man genom förebyggande åtgärder kan påverka hälsan påtagligt. Det andra är att det är väldigt svårt att sia om framtiden. Som forskare inom olika områden kan man göra kvalificerade gissningar men man ska vara ödmjuk inför de osäkerheter som finns när man diskuterar framtiden. Detta för över till ett annat fynd jag diskuterade i den förra krönikan. På 70-talet var hjärt- och kärlsjukdomar vanligare bland kvinnor än män hos äldre personer.

Inom forskningen finns det en hel del litteratur om olika biologiska orsaker till detta. Idag har förekomsten av hjärtkärlsjukdomar minskat och är samma för män och kvinnor. Detta visar att det inte var biologiska faktorer som låg bakom skillnaden, utan olika omgivningsfaktorer som var mer negativa för kvinnor (eller mer positiva för män).Det viktigaste är dock att man känner sig friskare. 1971 kände sig två tredjedelar av 70-åringarna friska. 2014 var denna siffra 90 procent. Man känner sig alltså friskare, trots att man har lika många eller kanske fler sjukdomar idag. Detta beror på att de som blir gamla idag har större motståndskraft när de blir sjuka än tidigare generationer haft. Dessutom finns bättre möjligheter att behandla.

Livsstil och läkemedel

Men även om en del av förbättringen beror på förbättrade läkemedel, är förändrad livsstil också en viktig faktor. Man motionerar mer, röker mindre och äter bättre. Mellan 2000 och 2014 ökade andelen 70-åringar som motionerar minst tre timmar i veckan från 2 till 30 procent bland kvinnor och från 4 till 40 procent bland män. En annan viktig förklaring är välfärdssamhällets framväxt. De som var födda 1901 hade sämre förutsättningar på många sätt. När de föddes var Sverige ett fattigt land. 85 procent hade bara sex års grundskola. De började arbeta tidigt, ofta med tunga arbeten och med dåliga arbetsförhållanden. När de var tonåringar var det hungerkravaller i Göteborg. Semester infördes när de var 37 år, halva lördagen blev ledig när de var drygt 50 och helt lediga lördagar när de redan var pensionerade.

Bland fyrtiotalisterna hade 85 procent mer än nio års grundskola och en tredjedel universitetsutbildning, och de har levt större delen av sina liv när Sverige var ett välfärdsland. Alla födelsegrupper lever sina egna historier. Jag brukar säga att det är lika viktigt att se på födelseår som på ålder när man diskuterar åldrandet.

Ingmar Skoog
Publicerad 2019-05-08
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor inom medicin, pensioner & skatter, må bra samt sex & relationer.