Miia Kivipelto är en av världens ledande forskare inom demens kopplat till livsstil. Hon känner sig hoppfull kring ett nytt läkemedel mot Alzheimers sjukdom som är på gång.
– Äntligen något positivt! säger Miia Kivipelto när hon berättar om det nya läkemedlet som rensar bort det amyloidplack som bildas vid Alzheimer från hjärnan och som med största sannolikhet snart kommer att bli godkänt.
– Vi vet inte än hur bra det kommer att fungera men det inger i alla fall hopp. Det har säkert varit 200 studier innan som inte gett de resultat man önskat. Det här känns mer hoppingivande.
Det finns läkemedel redan nu som också kan ta bort plack men som inte haft effekt mot sjukdomen. Miia Kivipelto tror att den framtida Alzheimervården kommer att vara med individbaserad.
– Hittills har alla fått samma läkemedel och dessutom ganska sent. Men precis som med cancer kommer det troligen att bli så att man behöver olika behandlingar beroende på hur sjukdomen ser ut för just den här individen.
De mediciner som finns tillgängliga i nuläget kallas lite slarvigt för ”bromsmediciner”. Vad de egentligen gör är att lindra symptomen, inte bromsa förloppet.
– Men det betyder inte att de är oviktiga. Att lindra symptomen är också oerhört viktigt för patienter och deras anhöriga. Det är därför det är viktigt med en tidig diagnos så att man kan sätta in medicin som lindrar symptomen.
Den nya medicinen, om och när den godkänns, kommer att ges intravenöst och kräva lite mer av vårdsystemet just därför. Miia Kivipelto tror att det dröjer innan den finns tillgänglig.
– Inom två år kanske. Men de som redan är drabbade ska inte misströsta. Det finns så mycket man kan göra redan idag. Som Nina, hon tränar och är aktiv och håller sig i gång, vilket är jättebra och gör gott för hjärnan. Man ska helst inte isolera sig utan försöka fortsätta att göra saker.
Miia Kivipelto leder det berömda forskningsprojektet FINGER-metoden – den första studien i världen som visar att man kan förebygga sviktande hjärnhälsa genom livsstilsförändringar.
Den heter FINGER för att det handlar om fem olika delar man kan påverka sin hjärnhälsa genom: mat, motion, hjärnmotion, sociala aktiviteter och att hålla koll på hjärtat och kärlen.
Hjärnan är elastisk, så har du en sjukdom som bryter ned dina hjärnceller kan du stärka synapsen på egen hand.
Lite som att bygga upp en reserv för det som sjukdomen bryter ner. Genom att äta nyttigt, motionera, göra hjärngympa, umgås med vänner och göra sånt du trivs med. Och sist men inte minst, ha koll på hjärta och kärl genom att kontrollera sina värden regelbundet.
– Hjärnan behöver näring, den ska ha stimulans men också vila, säger Miia. Aktiviteter man tycker om i kombination med vila är det bästa för att hålla hjärnan i gång.
Ungefär femtio procent av de som söker har inga Alzheimermarkörer
Många är oroade över att de drabbats av minnesnedsättning, men långt ifrån alla som söker till minnesmottagningen på Karolinska sjukhuset där Miia arbetar är drabbade av Alzheimer eller någon annan demenssjukdom.
– Ungefär femtio procent av de som söker har inga Alzheimer-markörer. Där handlar det mer om subjektiva upplevelser av att minnet har blivit sämre.
Att man känner så kan bero på många saker. Som stress, dålig sömn, depression eller felaktig medicinering.
– Det är viktigt att man utreder ändå. Allt är inte Alzheimer, men det kan finnas andra faktorer bakom som man bör komma till rätta med. Pandemin har ökat problemen har vi sett. Det är många som upplevt ensamhet, sömnsvårigheter och nedstämdhet under den.
Det man inte ska göra, betonar Miia Kivipelto, är att tänka att nedstämdhet ”hör till” när man blir äldre.
– Nej, det finns orsaker och man kan göra något åt dem. Sover man dåligt, har man smärta? Det gäller att ta reda på vad saker och ting beror på. Visst, alla kan vara nedstämda ibland, men om man är det under längre perioder ska man ta reda på varför och försöka göra något åt det
